Oväntat byte!
Det skulle ju inte bli såhär. Jag skulle ju glömma allt vad Canon hette och hoppa på Sony-tåget med deras briljanta A99. Jag skulle ju sälja av alla objektiv och börja om på nytt med en D800E och tillhörande kitglugg. Men så blev det inte.
Efter fem år och drygt 35 000 exponeringar kände jag att min EOS 350D var klar. Färdig. Slut, helt enkelt. Den var så gott som obrukbar i dåligt ljus, på tok för liten och har alldeles för dålig upplösning. Det har varit mina största irritationsmoment med instegskameran under de år jag har brukat den. Samtidigt har den dock varit fantastiskt pålitlig och klarat sig genom både det ena och andra. Det är därför med blandade känslor min första DSLR förpassas till att bli en andrakamera när jag nu går vidare.
A99 kändes i slutändan alldeles för främmande. Utbudet av gluggar har visserligen ökat på senare tid och med ögongodis som Sonys Zeiss-drivna 24-70, så har även vill-ha-känslan, men den elektroniska sökaren och fokuseringen på on-screen-information blev ändå en dealbreaker för min del. D800E krävde i slutändan mer tid och pengar än vad jag ville och kunde hosta upp, den ströks därför motvilligt ur alternativen. Även om drömmen om en D800 i högsta grad lever.
Valet som uppgradering till fullformat landade slutligen på en färsking från Canon, nämligen EOS 6D. En mellanmodell som kompromissar bort en hel del funktioner från storebror 5DmkIII (särskilt när det kommer till AF) för att erbjuda hobbyfotografer som mig själv en mer ekonomisk väg in i fullformat. När Cyberphoto dessutom bjöd på en förmånlig bundle med Canons pannkaks-prime 40mm STM så var det bara att tacka och ta emot!
Jag har nu spenderat strax över en månad med min nya följeslagare, hunnit spendera 3 veckor i de amerikanska sydstaterna och framförallt fotat runt 4000 bilder, mestadels med den briljanta 40mm-gluggen som jag hunnit kära ned mig i totalt. Men är jag nöjd med kameran? Absolut! Även om jag fortfarande tycker att Nikon levererar bäst toner och kontrast direkt ur kameran (och därmed underlättar efterbehandlingen enormt mycket) så gör 6D precis allt jag saknade med min 350D och lite till.
Om man bortser från att jag var ute efter en fullformatskamera (småbild) så var det egentligen inte så mycket jag saknade på min 350D. Som jag nämnde tidigare så var den för liten, hade lite väl simpla menyer och bjöd på såväl för låg upplösning som för litet hus. Den enskilt största anledningen var däremot brusegenskaperna. När jag använde min 350D i mörka miljöer nådde jag ofta en punkt där jag antingen var tvungen att använda blixt (vilket jag ogillar) eller fota med min kompaktkamera.
Med brusegenskaper som klår såväl 5DmkIII som D800 är detta numer ett rent nöje. Lägg till den förbättrade upplösningen (20,2mp mot tidigare 8mp) så har jag betydligt större friheter att redigera bilderna efterhand. En stor bonus var dessutom wi-fi-egenskaperna som gör att 6D snabbt kan skapa en egen hotspot (och styras från exempelvis telefonen). Jag har således kunnat koppla upp min iPad Mini direkt till minneskortet, fört över bilderna till plattan och redigerat dem (i mindre format) direkt genom Snapseed. Otroligt användbart för att dela med sig av bilder på resande fot och någonting jag har använt enormt mycket.
Kort sagt så är jag än så länge otroligt nöjd med bytet trots de kompromisser jag fick göra i planeringsstadiet. EOS 6D är verkligen en fantastisk kamera som jag känner kommer vara med ett bra antal år. Det känns härligt att ha blåst nytt liv i intresset för denna underbara hobby, nu blickar jag framåt och ställer in målet på Sigmas nya, prisbelönade 35mm prime!
Trevlig läsning, snygga bilder