Reagera mera?
Hej igen. Det var ett tag sedan, då jag strax efter jul bestämde mig för att ta ett låååångt uppehåll från mycket av vad internet heter. Har inte riktigt kunnat hålla mig borta från FZ, men det vet vi alla är en omöjlighet när det ju är Sveriges bästa spelsajt. Ja, ja nu kan jag sluta smöra.
I vilket fall har det varit ganska skönt på sätt och vis. Som ständigt uppkopplad, ständigt synlig på något av alla sociala medier, har jag ibland känt mig jagad, iaktagen och bevakad. Det behövdes en paus, en vilostund där jag kunde återgå till verkligheten och insupa dess mycket friskare atmosfär.
Nåväl, det var inte det jag återvände hit för att skriva om egentligen. Snarare har jag märkt av folks reaktioner på det senaste, närmare bestämt reaktionerna på Nour El Refais orakade armhålor i Melodifestivalen. Själv missade jag detta omtalade terrordåd, då Melodifestivalen inte intresserat mig sedan jag var 10 år gammal och indoktrinerades detta mediaspektakel medels godismutor.
Men ja, om man ska tro folks reaktioner runtom den svenska sajbervärlden, och kanske främst William Hahne och hans fingervisande tweet (jag ber på förhand om ursäkt för vilken sida länken går till men orkade inte leta efter värdigare nyhetsmedia), så begick El Refai något nästintill så hemskt som ett terrordåd. För att sedan spä på detta än mer så börjar en annan grupp människor högljutt påstå att El Refai minsann medvetet visade armhålan som en feministisk protestaktion. Och så på edera platser, färdiga, krig!
Jag ser här ett problem. Ett problem som Nour El Refai själv bekräftar och säkerligen själv ser. För i en intervju (även den tyvärr bevittnad via en av Sveriges värsta medier) verkar El Refai slående förvånad över reaktionerna. Med tanke på hennes tidigare handlingar och "aktiviteter" så tror jag inte hon skulle dölja, eller vara rädd för att erkänna, om hon hade någon feministisk agenda. Nej, det är precis som hon sa: "Det växer där. Det var inte jag som kom på det, det var evolutionen."
Och så till slut problemet: Varför ska något så naturligt som hår under armarna väcka sådana oerhörda reaktioner, oavsett vilket håll det kommer ifrån? Jag håller personligen mer med den sida som "stöttar" håriga kvinnoarmhålor än den som avskyr det, och tycker att negativa åsikter om andra människors kroppar ska man hålla för sig själv. Särskilt om man är politiskt, och därför i hög grad offentligt aktiv.
Uppenbarligen verkar det som att dessa diskussioner kanske ändå behövs om vi lever i ett samhälle där en människa, och i synnerhet en kvinna, inte får vårda sin kropp på det sätt denne själv önskar, men jag har ändå oerhört svårt att förstå hur folk kan reagera så starkt på något så banalt och naturligt. Jag är själv inte attraherad av håriga kroppar, men jag skulle aldrig kunna tänka mig att uttrycka äckel eller avsky för människor som väljer att ha det.
Så det problem jag sett här kan sammanfattas i en fråga: Vad är problemet?
Sociala normer. Bara för att något är naturligt betyder det inte att det är socialt accepterat. Bajs, snoppar och sex är också naturligt, det viftas inte omkring hur som helst.
Nu kunde jag dock inte bry mig mindre ifall en kvinna väljer att inte raka sin armhåla, det är hennes kropp och hennes val.
Men jag förstår att vissa mer konservativa människor kan reagera på det. Dessa sociala konstruktioner har byggts och och brutits ner och återuppstått i olika skepnader genom historian och det är bara en tidsfråga innan dagens normer byts ut mot något annat.
I dagens infekterade debatt-klimat där vem som helst kan vräka ur sig sina åsikter på två sekunder så att hela världen kan se är det inte så konstigt att det blir häftiga diskussioner.
Det borde läggas mer tid på riktiga problem istället för vem som rakat sin armhåla och vem som inte gjort det.
@Svanberg
Du har helt rätt. Jag tycker kanske det är en viss skillnad mellan en hårig armhåla och t.ex ett blottat kön, men frågan var gränsen går är ju öppen för diskussion och där är det svårt att komma överens om något gemensamt beslut. Men precis som du säger borde man lägga mer energi på att diskutera viktigare saker än andra människors kroppsbehåring, vilket var anledningen till varför jag ens skrev detta blogginlägg.