I Bagarmossen finns en ledsen liten gamer
Lapp som sitter uppe på några platser kring tunnelbanan i Bagarmossen. När jag tänker på det här så ser jag en bedrövad liten gamer framför mig som sörjer att han eller hon tappat bort spelet som de sparat till i flera månader på vägen hem från någon spelbutik. Nu är det säkert inte så, men av någon anledning så gillar jag den tanken. Inte på att han eller hon är ledsen utan på att det har sparats i flera månader för att köpa ett spel. Precis som man själv fick göra en gång i tiden när varje spel var speciellt.
Inte för att spelen nödvändigtvis var bättre förr (jag hävdar å det bestämdaste att de inte var det utan att det handlar om låga krav och nostalgi) utan att det inte kändes lika lättillgängligt. Även det här med piratkopiering var knepigare på den tiden för att inte tala om information kring spel. Så det blev värsta snackisen på skolgården när någon snackade om det nya häftiga spelet som ett äldre syskon skaffat.
Väldigt romantiserande det här förstås, men jag saknar den känslan som självklart aldrig kommer infinna sig igen.
Jag förstår precis vad du menar Är 21 nu men bor i en by en mil utanför ett samhälle så internet det fasta internet kom lite senare hit. På den tiden var spelen mer svåråtkomliga blev därför även mer speciella så när någon kompis eller en själv fick något nytt spel så var härligt att träffas och spela medan nu så är det bara att gå in på Youtube eller valfri spelsida om man vill spana in ett spel.
Jag förstår precis vad du menar Är 21 nu men bor i en by en mil utanför ett samhälle så internet det fasta internet kom lite senare hit. På den tiden var spelen mer svåråtkomliga blev därför även mer speciella så när någon kompis eller en själv fick något nytt spel så var härligt att träffas och spela medan nu så är det bara att gå in på Youtube eller valfri spelsida om man vill spana in ett spel.
Mjo... nu tycks det ju som att väldigt många hellre tittar på när andra spelar än att spela själv... kommer nog aldrig förstå det
Jag förstår precis vad du menar Är 21 nu men bor i en by en mil utanför ett samhälle så internet det fasta internet kom lite senare hit. På den tiden var spelen mer svåråtkomliga blev därför även mer speciella så när någon kompis eller en själv fick något nytt spel så var härligt att träffas och spela medan nu så är det bara att gå in på Youtube eller valfri spelsida om man vill spana in ett spel.
Mjo... nu tycks det ju som att väldigt många hellre tittar på när andra spelar än att spela själv... kommer nog aldrig förstå det
Ja det är sanslöst hur mycket streams och lets play,s har växt på senare tid. Jag kan bara tala för mig själv men jag har primärt två "Youtubers" jag brukar titta på ibland men då är det inte just för spelet i sig utan för att spelaren är underhållande.
Streams däremot tittar jag aldrig på men jag kan nog tycka att det är som att kolla på sport på tv och att utöva sporten är motsvarigheten till att spela spelet. Vissa gillar att göra båda, andra mest ett av de två och vissa ingenting utav dom.
När jag hjälpte till i FZ-båset på Gamex förra året berättade Thomas eller Calle om någon liten parvel som hade glömt en liten plastpåse med tre nyinköpta spel i vårt bås när han testaste Occulus. Påsen lämnades in i informationen, men funderar än idag på om grabben någonsin fick tillbaka sina spel.
Man minns ju som du säger så väl när man var yngre och hur glad man var när man köpt ett nytt spel. Nu var jag inte sådär jätteung, men jag kommer ihåg när MGS3 släpptes, (måste ha gått i sjuan då eller så) och jag och en polare tog ledigt från skolan och åkte med bussen i två timmar till spelbutiken (bodde långt ut i ingenstans) för att kunna köpa det på release. Min första förbokning
Videomupp
Känner igen mig, man tog bussen till en större stad med en ordentlig spelbutik och man var inte riktigt säker på vad man skulle köpa. Det var spännande på den tiden. Nu orkar man knappt pröva nya spel, minst gå till en butik för att köpa ett.
Angående Youtube lets players kollar man ju oftast på pga deras personlighet. GO ROBBAZ!
The definition of insanity?
Känner igen mig och vågar påstå, att det är du, Simon, som är den ledsna gamern i Bagarmossen. fast du kanske inte bor i Bagarmossen, vilket slår omkull mitt påstående.
Men, ja, den känslan kommer nog aldrig mer för mig heller. trist.
"Satire is meant to ridicule power. If you are laughing at people who are hurting, it's not satire, it's bullying." - Terry Pratchett