När spel får en att må dåligt

@Thomas Arnroth skrev i sin senaste krönika om MGS - Ground Zeroes och olustigheten med tortyren och övergreppen i fånglägret. Har själv spelat det nu och kan känna igen mig i hans känslor över materialet. Intet sägande att spelet är bra, men det träffar också rätt hårt i magen och gör mig illa till mods. Varning för aningen spoilers, även om jag inte själv tycker det så varnar jag i alla fall

Jag är inte känslig av mig, men när man får en barnvåldtäkt uppspelad på band så rör det om lite i magen på mig. Spelet korsar över en verklighet jag egentligen kanske inte vill veta av, även om jag vet att detta förekommer. På ett sätt så ger jag kredd till Kojima för att han vågar ta upp ett ämne som detta. Men det gör mig illa till mods när jag spelar. Får mig nästan att vilja stänga av. Inte för att jag tycker det är fel att det existerar i spel men för att jag får den där klumpen i magen när något är otäckt, får mig att må dåligt helt enkelt. Nu visste jag att Kojima skulle tänja på gränserna då han har sagt det själv. Men att få något sådant uppspelat är nästan att gå över min comfort zone. Eller det ÄR att gå över gränsen där jag känner mig bekväm.

Jag tror ärligt inte att jag stött på något som gjort att jag fått den här känslan av ett spel. Silent Hill 2 fick mig också att känna mig illa till mods, men inte på det här viset. Det rör som verkligheten på ett annat vis. Sen givetvis så tar det lite extra när det är barn det handlar om. Detta blev även värre när jag själv blev förälder, jag blev som mer blödig över att höra och läsa om hur barn far illa. Sen i MGS fall, att man hade en relationen till karaktärerna från tidigare MGS-spelen gör bara saken ännu värre. Spec Ops - the Line fick mig i och för sig också att känna lite obehag och det är är väl närmaste jag kan komma de känslor jag får av Ground Zeroes. Spec Ops är ett väldigt speciellt spel, men jag har pratat om det tidigare.

Men spel ska kunna framkalla känslor så jag är helt ok med att det är som det är. Dock så blir det faktiskt lite för magstarkt för mig. Sen frågar jag mig också vart man ska dra gränsen, eller om gränsen över huvudtaget ska finnas? Allt beror kanske på hur man lägger fram det? Dock så kommer jag givetvis att se fram emot fortsättning i Phantom Pain, men jag kommer nog behöva stålsätta mig om Kojima fortsätter på samma mörka spår som han gjort i Ground Zeroes. Jag börjar i alla fall se tanken bakom Big Boss och hans utveckling mot antagonisten i senare spel. Får även sympati för honom och förstår hans motivation.

#blogg