Titta upp.
Sociala medier är väl vid det här laget ett väletablerat fenomen i vår värld, på gott och ont. Jag själv letar ju mig in i en bransch som just handlar om digital kommunikation i många situationer, och därför kan man tycka att jag borde vara väldigt aktiv på facebook, twitter, instagram, pinterest, linkedin, google+ och allt där emellan. Så är det dock inte alls.
Jag är nog den mest "medie-osociala" person jag känner. Jag har facebook, twitter, instagram, linkedin och pinterest, jag tvingas använda google+ för att komma åt youtube o.s.v. Men den mesta aktiviteten är månader gammal.
Kanske är det för att jag just omringas av det, dygnet runt. Gör jag en hemsida, skall den såklart sammanlänkas med kundens sociala medier. Utformar jag en affisch, skall den såklart innehålla en QR-kod. Ska jag på möte, så görs det helst via Skype.
Då blir man trött. Då är den dagliga dosen sedan länge uppfylld. Värdet i att "annonsera ut" sina aktiviteter försvinner, och jag låter det hellre vara.
Men värdet av sociala medier är också oundvikligt. Möjligheten att med ett enkelt knapptryck publicera och dela information som sedan kan synas över hela världen gör att vi lättare når ut. Möjligheten att kommunicera med vänner och andra människor över nästan obegränsade avstånd, utan fördröjning, gör det kanske lättare att hålla och skapa kontakt.
Det finns alltid två sidor av ett mynt, men det är nog viktigt att vi inte låter myntet bestämma. "Lagom" är ett ord som vi ska tacka vårt språk för att vi kan använda, för än en gång kommer det till bra användning. I detta fall är nog ett lagom användande av sociala medier sunt. En balans mellan det fysiska, personliga, privata... och det digitala och offentliga.
...
Nu har jag även delat denna video via min twitter. Om ironin i det inte är uppenbar, då vet jag inte vad.
Bruset av att alla försöker säga något samtidigt är också uppenbar och det krävs kreativitet för att nå ut. Har du några tips, mer än lagom?
Så är det, man blir "mätt" på många sätt.
Calle - jag tror det bästa sättet att nå ut är att försöka hitta en sorts mänsklig koppling, något som drar in istället för att knuffa bort.
Bruset av att alla försöker säga något samtidigt är också uppenbar och det krävs kreativitet för att nå ut. Har du några tips, mer än lagom?
Definitivt är det så, den "grå massan" är väl närmast ett faktum när det kommer till stora, populära och allmänt tillgängliga kommunikationskanaler. Att hålla en "lagom" relation till sociala medier berör nog mest det privata, att man som privatperson inte gör sig helt beroende av att vara uppkopplad.
Annars skulle jag nog säga samma sak som walter, det personliga lockar mer än det opersonliga, objektiva. Om läsaren kan känna sig involverad och engagerad ökar ju sannolikheten att denne "like-ar", delar, kommenterar eller på annat sätt själv engagerar sig i ämnet. Sen kan ju det göras på olika sätt beroende på vem man är, vad man vill och vem man vill nå ut till.