I had a dream!
Om drömmar nu är ett sätt för hjärnan att bearbeta våra liv och allt som händer... kan någon då förklara varför jag drömde det jag drömde inatt?
Allting utspelades hemma, så inga konstigheter där. Båda sönerna och sambon var med. Men vi var inte ensamma... Det var figurer överallt! Specifikt tv-spelsfigurer.
Mer eller mindre sånna figurer.
Det började med några stycken, och efter några nätter passerat i drömmen så var dom överallt. Lägenheten liksom svämmade över av figurer. Till en början var det roligt att ha en massa figurer, sönerna älskade dom och nörden i mig tyckte det var awesome. Men när dom var tillräckligt många för att täcka i princip all golvyta så gick dom a la Chucky-mode. Det var alltså oändligt med små gubbar och knivar!
Efter en stunds tortyr i drömmen började sambons väckarklocka ringa och allting fick äntligen ett slut.
Men jag har extremt svårt att förstå vad det var min hjärna bearbetade. Någon som har några idéer?
Take what you can, give nothing back! Yaarr!
"In Soviet Russia, the games come to you."
Fast påminner lite om när jag hade spelat ett spel som heter Arcade Lines, ett slags 5-i-rad fast med extrasaker som dynamit och förghinkar o dyl. Spelade väl 2 timmar innan läggdags och sedan så drömde jag om färgade bollar som åkte runt... Kanske ingen mardröm direkt, men ändå
Time flies like an arrow, fruit flies like bananas.
We judge ourselves by our intentions and others by their behaviour.
Haha!
Problemet med min dröm är att den kommer helt från tomma intet. Minns att jag hade mardrömmar om Skylanders-figurer när vi fick leveranser på dom innan releaserna (kom liksom kartongvis så hela lagret var fullt med gubbar). Men då kunde jag ju förstå varför. Nu har jag inte spelat något spel med figurer, typ Super smash, eller ens varit i närheten av några. Kanske är något undermedvetet trauma som ligger och pyr
Take what you can, give nothing back! Yaarr!