Top 25 miljarder bästa låtarna: #24,999 999 999

"Bättre än dagens hip-hop / rap / gansta-muffin och allt vad det heter."

Citatet är från eminente @walter_iego's inlägg i den förra topplisteposten som avhandlade Jan Terri's skräplåt Losing You. Jag håller nästan med. Genren hamnar på näst sista platsen faktiskt och för låten i fråga är det en välförtjänt plats dessutom.

Vi släpper lös artisten "Speak" och hans härliga "Sometimes people make a war". Den här sympatiske Ungraren inleder sin video med en (troligtvis) dagshyrd Porsche som svänger upp på en väg. Av någon märklig anledning har man valt att klippa bort ljudet från den sekvensen men det framgår ändå att bilen bara är med som en klyscha. Gör man en rapvideo så måste man ju ha en fin bil med. Det blir sedan ofrivilligt komiskt när Speak, utan att det har någon anknytning till låtens ämne börjar med att hälsa till "sina svarta bröder i Amerika" för att sedan namedroppa ett antal rapartister som tydligen står högt i kurs i Ungern. Särskilt prov på bristande kreativitet visar Speak när han först rappar att Tupac Shakur ska "rest in peace" för att bara några sekunder använda samma fras igen för offren i Elfte September.

Skriver man en låt, särskilt om ett seriöst ämne, så ska man kanske ägna texten en åtminstone 5 minuters genomgång och kontrollera att den är grammatiskt korrekt. Några sådana betänkligheter har Speak inte haft. Refrängen sjungs av en gosskör som dyker upp efter ett par, för genren, obligatoriska "C'mon, yeah check this". En av männen i kören, han vid 01.09, är troligtvis en avlägsen släkting till Greve Dracula med tanke på hans lyte.

Speak finns inte på Spotify (surprise surprise) så därför blir det ingen länk dit.

#blogg