För tredje gången på två år hoppar Nintendo ner i sin pixliga skattkista. Och där nere smälter de samman två samlingar till en. Lite slött, men också retroroligt.
Och vad gäller spel till telefoner så är nog problemet ofta just att spelen kostar sju kronor. Man får inte så mycket produktionsvärden eller så erfarna, meriterade team av spelutvecklare för de ynka slantar som sjukronorsspelen drar in.
problemet med mobilspelen överlag är detsamma som Atari, Amiga, och i stort sett alla västerländska maskiner led, och till sist avled av. de har huvudsakligen spel gjorda av programerare.
Vi har dock Simogo, å andra sidan, som gör upplevelser som Nintendo aldrig varit i närheten av. Äpplen och päron, eller hur man nu säger. Det finns fantastiska mobilspel också, även om de ibland drunknar i det sanslösa utbudet av shovelware.