Witcher 3 mer tankar om spelet.
Gjorde lite sidouppdrag, sedan kände jag att jag var tvungen att få storyn att gå vidare lite.
Så på började uppdraget om att leta efter Ciri. Jag följde en väg och hamnade vid ett litet hus vid sidan av vägen, som ledde mig till en häxa. Helt plötsligt kunde jag gå vidare i storyn, utan att ta den stigen jag hade tänkt mig ifrån början.
Jag fortsatte på den väg jag tidigare följde. Vägen som skulle leda mig till den ökända The bloody baron.
Dessa uppdrag var väldigt intressanta och väckte en känsla av att veta mer om alla personerna runtomkring. Har inte hunnit göra klart den, men tror jag bara har 2 uppdrag kvar innan jag är klar. Får en känsla att jag inte vill göra klart den. Att jag kommer sakna det, som när ens favorit serie tar slut. Man vill bara dra ut på den så mycket man kan.
Har dock märkt att när man dör, så får man vänta lite väl mycket ibland. Laddningstiden kan vara lite väl länge.
Sedan att man måste verkligen spara mycket, för dör man så försvinner allt du gjort, som inte hunnits eller haft möjlighet till att spara.
Fast du kanske gjort något betydelsefullt som känns som att spelet borde auto sparat, eller iaf skapat en viss form av checkpoint.
Ansiktsrörelser i spelet är väldigt häftigt och skapar en viss känsla av att man ser vad personen tänker, eller vad personen känner. Jag kan nästan till och med se det i deras ögon, i vissa stunder i spelet. Det var längesen jag kände så. Är nog inte sedan jag spelade L.A Noire, med deras unika rörelser i ansiktena.
När de använde filmiska egenskaper i spelet.
Imorgon väntar en ny dag med wild hunt!
