Limbo avklarat

Häromdan satte jag mig i TV-soffan redo att spela något utan att riktigt
veta vad jag ville spela. Tittade runt lite på vad som fanns på PS4:an och
såg då att jag bland annat hade Limbo nedladdat tack vare att det var ett
"gratis" Playstation Plus spel för några månader sedan. Sagt och gjort
satte jag igång det och två kvällar senare var det roliga slut.

Att det skulle vara bra var jag mer eller mindre bombsäker på då det har
hyllats mer eller mindre förbehållslöst ända sedan det kom för drygt fem år
sedan. Egentligen är det underligt att jag inte tagit mig an det förrän nu,
men ibland så blir det ju bara så. Andra saker i livet och såklart även
andra spel kommer i vägen.

Hursom blev jag inte besviken. Det skulle visserligen inte komma i den
absoluta toppen på min personliga lista över de bästa indieliren men det
skulle definitivt vara nära. I grunden är det en pusselplattformare där du
är en pojke som (uppenbarligen) söker efter sin syster i en minst sagt
ogästvänlig miljö. Fäller och illasinnade varelser försöker ständigt sätta
käppar i hjulet och ska du ta dig vidare måste du lösa både enkla och
kluriga situationer som du ställs inför. Inte sällan genom att utnyttja
fysik och gravitation.

Inget speciellt där egentligen utan det som gör att det höjer sig över
mängden är presentationen, åtminstone för mig. Det är inte tekniskt
avancerat men ändå fantastiskt vackert. Somliga hävdar att grafik inte är
viktigt men i ett spel som Limbo där stämningen är halva grejjen, och
kanske viktigare än så, så är det en väldigt stor del av upplevelsen.

Nu tror jag nog att jag är en av de sista som klarar Limbo, men skulle
någon mot förmodan ha missat det så kan jag verkligen rekommendera det. Det
kan inte kosta många kronor nu och det är det värt, även om det inte är
särskilt långt.

#blogg

Feist ser ju helt klart intressant ut. Får hoppas att det kommer till någon konsol jag äger bara