Jag vill inte verka otacksam, men

Medlem
Jag vill inte verka otacksam, men

Jag pratade med en kollega på jobbet härom dagen om presenter man får men som vi egentligen inte vill ha eller som är helt meningslösa. Efter det beslöt jag att göra en lista över saker eller kategorier som jag vänligt men bestämt undanber mig så ni vet vad ni ska ge mig. Missförstå mig inte, jag är inte otacksam för presenter men jag är av åsikten att ska man ge något ska det fylla en funktion eller göra nytta, annars riskerar det att bara vara slöseri med ekonomiska medel. En annan av anledningarna är att jag vill slippa ifrån de oerhört vidriga sociala situationer som uppstår när det tydligt framgår att mottagaren av presenten egentligen inte uppskattar gåvan men ändå måste låtsas som att så är fallet.

Ett, av många, exempel jag kan rekapitulera för er var när min bror för många år sedan på sin födelsedag fick ett par väldigt billiga hörlurar av en moster. Han måste då så flagrant ljuga och säga att han "hört att det ska vara väldigt bra ljud i de här". In från sidan kommer plötsligt en annan moster och sätter på sig lurarna för att sedan börja digga samtidigt som hon upplyser den lilla folksamlingen om hörlurarnas förträffliga ljudkvalité genom diverse superlativ. Inte på ett humoristiskt vis utan som en spelad expert. Vidriga, vidriga situation.

Just kollegan som jag startat diskursen med tog upp ett eget exempel. Han hade själv gett sin fru en systemkamera i julklapp att användas till deras, då, kommande semester. Det är väl en utmärkt present tyckte jag, särskilt till någon som också har intresse av foto och bild. Det tyckte min kollega också. Sedan hade han packat upp sin egen present. Ett hemsytt fodral till en ukulele. Halvkul när man inte ens äger ett sådant instrument.

Det hemskaste och mest umbärliga jag varit med om i presentväg var när jag firade jul med en gammal flickväns familj och hennes bror fick en begagnad tapetbård av deras mormor. En begagnad tapetbård!

Så nu skapar jag den här listan över saker jag bedömt som icke önskvärda. Jag kallar den för Presenta non grata;

- Olika typer av porslinsfigurer, även prydnader av andra material
- Avgjutningar i gips, även handavtryck som du gjort själv etc
- Krimskrams relaterat till julen
- Billig lätt elektronik
- CD-skivor
- Kläder, undantaget strumpor
- Saker du sytt själv
- Tavlor och affischer
- Saker som kräver massiv underhållning, t ex djur, akvarium
- Bakverk gjorda av barn
- Hattar
- Kompaktkameror
- Böcker där givaren är helt säker på att mottagaren inte är intresserad av innehållet
- Halsband
- Tidningsprenumerationer jag på förhand inte önskat mig
- Sänglakan med barnmotiv (om man inte har barn)
- Ljusstakar

Vill du lägga till något i listan eller bara tycker att jag är dum i huvudet här så kan du plita ner i en rad i kommentarerna.

#blogg


signatur

Burn in the light.

Medlem
Jag vill inte verka otacksam, men

Jag vill inte skriva några saker direkt för jag vill inte singla ut specifikt, men jag kan helt klart hålla med.

Fan jag skriver väl ändå...

Det står en kasse här brevid soffan, med oöppnade saker från julen -> 2014 <- jag vet att det är massa böcker och sådant, dussinböcker som jag inte vill ha, som jag inte pallar kasta eller byta, nu måste jag dessutom ljuga och säga att jag tycker det var jättefint...

- Läste du den där boken du fick?
- Ja, visst, den var jättebra, ge mig gärna uppföljaren, kanske?

Ljuga i flera år om en sådan sak, det är tur att ingen kommer in i lägenheten, det var ett ex som gav mig en present, 2010, det är inte öppnat heller, jag vet att det är coasters, fan jag behöver inte fler coasters alltså... klart det där blev ett ex.

"Jag öppnar det när jag kommer hem så är det lättare" kan man säga - och sedan får man leva så...


signatur

Too real to be a dream, too painful to be a nightmare.

Inaktiv

Jag firar inte min födelsedag med någon tillåter ingen att ens ge mig presenter för det är så jävla idiotiskt enligt mig. Om någon bryr sig om mig visa mig det någon annan dag under hela året istället för att "tvinga" dig själv att ge dig något skit på dagen då min mor krystade ut mig ur hennes vagina.

Samma sak gäller julen, jag hatar julen, det gör jag verkligen. Jag köper inga presenter till någon längre, jag förväntar mig inget heller under julen. Handlar inte om att vara snål, det handlar bara om att vara klok. Däremot så bjuder jag mer än gärna på en utekväll eller liknande resten av året.

phi
Medlem

Förutom de sakerna som du listat:

Presentkort: Ja, tanken är väl i sig god och du har själv möjlighet att köpa det du vill för summan på presentkortet alternativt se det som en "rabatt" på någonting dyrare. Men inte ifall presentkortet gäller i butiker som du aldrig ens skulle tänka tanken på att sätta din fot i som t.ex Dressman m.fl.

"Du är ju alltid så finklädd så morfar och jag tyckte att det passade bra med en liten slant på Dressman"

Oj vad trevligt. Nu måste jag ljuga ihop en historia om att jag köpt den där "fina skjortan" som de aldrig kommer att se mig i eftersom att den inte existerar. Hur berättar man för sina morföräldrar att de kan gott spendera den lilla pension de har på sig själva och sluta tänka på mig utan uppfattas som otacksam? Vid det här laget har de gett mig skuldkänslor så att jag nu besöker dem oftare än vad jag egentligen vill samt tar med dem för att storhandla och fylla deras kyl och frys med jämna mellanrum. Tanken har slagit mig att det har varit deras djävulska plan redan från första början.

Smycken, klockor eller dylikt: Nej, absolut inte. Den enda accessoaren som jag bär idag är klocka, varken mer eller mindre. Nu innebär ju inte det att jag per automatik uppskattar att fått ett billigt quartz-ur eller gud förbjude ett massproducerat skräpur med namnet Daniel Wellington med ett tillhörande färgglatt armband.

"Eftersom att jag är din flickvän och känner dig så väl så vet ju jag att du är en riktig klocknörd, så jag tyckte att den här var väldig fin och skulle passa dig!"

Åh tack, den kommer att trivas jättebra tillsammans med mina klockor från IWC, Rolex och Panerai. Nu måste jag bara hitta en billig klockuppdragare till det här skräpet och dessutom behöva bära den vid en del tillfällen för att hon inte ska bli ledsen och inse att jag hatar den. Jag känner mig inte bara som världens sämsta och mest otacksamma pojkvän utan jag känner mig även äcklad på samma gång.

Jag hatar födelsedagspresenter och julklappar.

Medlem

Det känns alltid tråkigt att få något som känns helt ogenomtänkt. När man tänker för sig själv: "Du har ingen aning om vad jag vill ha, eller vad jag behöver. Du bara köpte något för att slippa komma tomhänt."

Själv ger jag sällan bort presenter. Mina syskonbarn brukar få födelsedagspresenter, men det är nog allt. Och då blir det vanligtvis ett litet presentkort på BR Leksaker, för det är enda leksaksaffären jag känner till.

Medlem

haha, visst känner man igen det här på långa vägar.

Lite därför jag aldrig ger bort fysiska prylar till någon. Enbart upplevelser i form av middagar till vänner eller familj, massage till sambon eller dylikt. Mina kusinbarn fick biobiljetter istället för leksaker bland annat.

Vänner, familj, min sambo eller nära och kära frågar mig alltid vad jag vill ha i födelsedagspresent. "Choklad räcker gott och väl". Men det önskade du dig varje gång ju... japp.
Jag behöver inget mer än lite gott sällskap, favoritchokladen och min dator. Sen är jag mer än nöjd. Jag "önskar" mig bara en sak i år och det är en collectors edition som jag ska köpa själv!


signatur

Ryzen 7 5800x | Sapphire pulse rx 7800 xt | samsung 980 pro | Ps5 pro? |

Medlem

Om jag inte vet vad folk vill ha brukar jag köpa snacks / eller mat av nåt slag. Alla gillar mat! Det förbrukas iallafall och kommer till nån "nytta". En gång köpte jag en stor baguette, det dyraste fin-smöret jag kunde hitta + en film till en kompis. Bästa han fått den födelsedagen sa han


signatur

Everybody needs help.

Medlem

I min familj har vi skippat julklapparna de två senaste gångerna. Detsamma gäller för födelsedagspresenter i princip.
Det är så obeskrivligt skönt.

Pengar, något ätbart eller presentkort i butiker man VET att personen i fråga handlar hos känns som det säkraste, om man nu känner att man måste ge bort något..

Medlem

För kanske två år sedan fick jag "Lilla boken om småspigg", en runt 50 sidor lång informationsbok om en pytteliten ointressant fisk. Om den inte berikade mitt liv så berikar den i alla fall det här inlägget. För övrigt tycker jag också att det är dags att sluta med att slå in presenterna. Vad fan är det för barnslig grej egentligen. Okej om det är ungar med på kalaset eller julen men när alla är över 25 så kan man strunta i inslagningen.


signatur

Burn in the light.

Medlem

När jag får Axe år efter år fast dem vet att jag allrid använder riktig EDT som Boss, Armani och Roma då blir jag lite off

Medlem

Dåliga presenter är värre än inga presenter. Då vet man att personen i fråga lagt ut pengar (om det inte är begagnade tapetbårder), och helt i onödan. Jag har mer skit att förvara, och den som gav mig skiten har mindre pengar. Det blir inte mer lose/lose än så.

Som tur är så brukar det mest bli presentkort i min familj. Presentkort som inte bara gäller på en butik, utan flera (city check).

Men när man får något fullkomligt onödigt så undrar man hur väl personen ifråga känner en. Jag har ett uppenbart dator- och spelintresse samt fotografering, detta vet alla i min omgivning, men tro fan inte att man någonsin fått ett presentkort som gäller i sådana butiker, bortsett från city checken då. Nä, i stället så får man kanske presentkort på klädaffärer man aldrig handlar på. Eller någon jävla prydnadssak som inte passar in.

Jag är jävligt noga med att presenter jag ger bort ska fylla en funktion. Kommer jag inte på något så blir det presentkort där jag vet att personen i fråga ofta handlar.

1
Skriv svar