Pokemon Go - några tankar och åsikter

Pokemon Go är ju som bekant rejält på tapeten och jag tänkte bara återge mina åsikter och funderingar kring det.

Så… Det är ju ett intressant fenomen det här med Pokemon Go men till skillnad mot många andra fenomen så känns det som en självklarhet. Många som varit en del av Pokemon-svängen länge hävdar ju att det här är något som det talats om en hel del eftersom det passar så klockrent att göra spelet till verklighet så att säga. Gå runt i en virtuell värld och fånga virtuella monster ersätts här med virtuella monster som ”syns” i den verkliga världen. Själva konceptet med att använda mobilens GPS och den fantastiska värld vi faktiskt är en del av för att gå ut på skattjakt är ju inte heller något originellt i sig. Så frågan man kan ställa sig är ju kanske hur de kunde komma på den här idén utan varför det tog sån jävla tid?

Hursom så skaffade jag spelet några dagar innan det släpptes på de europeiska butikerna genom att ladda ner APK. Jag hade faktiskt inte reflekterat så mycket över att det var på gång förrän några kollegor började pratat om att de var helt fast i det. Tyckte till en början att det lät som ett rätt trist och meningslöst upplägg men jag insåg samtidigt att det trots allt var något som skulle kunna bli skitstort och att jag därför var tvungen ett pröva det. Dels för att se om det är kul, men också för att jag anser att man inte ska ha så mycket åsikter om saker man bara hört talas om. Går det att pröva på något så är det bättre att göra det och sen lufta sina åsikter än att bara ta saker för givet.

Så jag spelade det mycket under den första dagen/kvällen. Tjejen tyckte såklart att jag var urlöjlig men jag såg ändå charmen i det. Vi tog en kort promenad genom stan och jag såg lite pokemons som poppade fram och en hel massa pokestops som slängde bollar, ägg, mat, etc etc. Var ju inte särskilt svårt att förstå att det här kunde vara rejält beroendeframkallande och jag gillade framförallt det faktum att pokestops var utspridda på lite kända platser kring min hemvist. Tanken på att folk skulle vara ute och promenera och samtidigt söka sig till olika platser kändes intressant inte bara ur ett spelperspektiv utan även rent allmänbildande.

Promenaden samma kväll bådade också riktigt gott då jag bara på en kort runda stötte på flertalet personer som uppenbarligen var ute på promenad. Nu generaliserar jag såklart, men som en person som promenerar och springer mycket utan att jaga pokemons så tyckte jag mig snabbt kunna se om det var en van promenerare eller än jägare. Det är ju såklart bara positivt, ju fler saker som får folk att ta sig ut och röra på sig desto bättre. Sen kan jag personligen tycka att det är lite synd att det ska krävas något sånt här för det när ens egna fysiska och psykiska välmående borde räcka, men man får ju ta det man kan få så att säga.

Det tog dock inte så lång tid innan jag själv insåg att även om det blir en supersuccé, vilket var alldeles uppenbart, så var det inget som skulle kunna hålla uppe mitt intresse. Egentligen började det redan samma kväll när jag låg i TV-soffan och fånga pokemons på löpande band. Visserligen inte så många olika sorter, men de poppade ju upp var och varannan minut. Det var ju inte heller särskilt svårt att fånga dem och då talar jag inte bara om att det är lätt att träffa dem med bollen utan även faktumet att det kändes som att man inte behövde vara särskilt nära dem för att kunna fånga dem. Ett spel som inte ställer några krav på dig känns urbota trist och även om det finns striderna mot andra spelar så önskar iaf jag att det skulle vara svårare att fånga pokemons. Att man verkligen måste jaga och leta. Nu känns det inte som att det behövs och jag förstår självklart varför. Det ska tilltala så många som möjligt och tyvärr är det poppis att få så mycket beröm för så liten insats som möjligt. Att slita utan att få uppmärksamhet för det är tämligen ointressant.

Det här återspeglar sig också med pokestopsen och sättet som folk spelar. Trodde i min enfald att en pokestop skulle kunna besökas en gång för att tvinga folk att bege sig itll andra platser. Kanske att det var en timeout på några dagar eller så. Nu är det väl 5 minuter som gäller? Och återigen kan du vara så långt ifrån ett pokestop så kan många ligga i soffan och snurrar för glatta livet. Det förtar mycket av det hela tycker jag. Det blir mindre upptäcksfärd och mer fabrik av det hela. Detsamma gäller ju alla sammankomster där det slängs ut lockbeten till höger och vänster för att få så många pokemons som möjligt. Det är självklart jättetrevligt med den sociala biten men känns så mycket löpande band och spelande för levlandets skull än äventyret.

Hade själv hellre sett ett spel som främjade utforskande där man inte skulle få ut någonting, eller åtminstone väldigt lite, av att besöka samma plats om och om igen. Mindre grind helt enkelt. Dock är det ju återigen inte svårt att förstå varför det är uppsatt på det här viset.

Sen ska man väl säga några ord om själva striderna på gymen. Vi råkar faktiskt ha ett gym på jobbet precis där jag sitter så det är mer eller mindre konstanta stridigheter om det och det växlar färg flera gånger om dan. Nu är jag som sagt inte någon av de som är mest aktiva där, men vad jag hört så är striderna tämligen lättviktiga och att balansen är gjord så att det ska vara svårt för att inte säga omöjligt att försvara ett gym eftersom du är begränsad till färre pokemons än anfallarna som kan gå ihop. Med risk för upprepning så förstår man ju varför det är på detta vis, men… ja ni fattar nog vad jag tycker om det

Så hur kan jag då sammanfatta min erfarenhet från Pokemon Go och vad tycker jag om det? Jag tröttnade efter en dag och det fick bägaren att rinna över var faktumet att jag fångade 6 pokemons när jag satt på bussen från Odenplan till Haga där jag jobbar. Då kändes det bara som ett trist måste utan någon som helst utmaning och urvattnad belöning. Det innebär dock inte att jag tycker att det är kasst. Man är tämligen trångsynt om man inte ser potentialen och anledningen till varför så många tycker det är kul. Sen är det ju tveklöst så att många likt jag kommer tröttna på det, men ser utvecklarna till att förbättra det med funktioner som ”ren” PvP, trading, etc så kommer många nog hänga kvar väldigt länge.

Och som jag nämnt tidigare. Ett spel som får folk att röra på sig är positivt och jag kan bara hoppas att även personer som slutar spela inser att det är rätt trevligt att promenera. Det skulle både vi som individer och vi som ett samhälle må bättre av.

#blogg

Så är det nog och man lär väl märka det sen när hypen dör ur för det kommer den ju göra även om miljontals fortsätter spela det. Just faktumet att folk är ute och rör sig och umgås gör ju också att man hoppas att många håller i det. Rapporter om föräldrar som är ute med sina ungar värmer ju tex även om jag som sagt kan tycka att det är lite trist att något sånt här ska behövas

Sen känns det ju som en typisk grej som många kan "trilla ner i" fullständigt. Väntar bara på nyheter om personer som försakar allt inklusive sin familj för att hitta alla pokemon. Det är ju dock långt ifrån unikt för Pokemon Go.

Du har helt rätt. Min formulering hade en negativ klang kring det hela, men det beror nog till stor del på att jag själv kommer från ett läge där jag mådde kasst, satt inne hela dagarna, rörde mig lite, etc etc och det vändes helt iom att jag började promenera. Så jag brinner rätt mycket för just den delen

Pokemon Go är förstås ett jättebra hjälpmedel som får många att röra sig. Apropå det är det ju typiskt då att man hör de som klagar på att det är något form av diskriminerande spel eftersom det är svårt för de som faktiskt inte kan bege sig ut och promenera att spela det. Man kan inte glädja alla helt enkelt. Hursom så är det såklart jättebra att det får många att bege sig ut och träffa människor, men jag hoppas bara att det håller i sig om/när någon lessnar på Pokemon Go. Att inte allt är uppknutet till det utan att man fortsätter att upptäcka världen och sig själv även utan Pokemon att jaga.