Det finns bra pop utanför Göteborg
Otaliga utekvällar har avslutats med att man står med knuten näve i luften och skrålar "shoreline" med de andra, gamla, indiekidsen. Det är något speciellt med pop från Göteborg. Kanske för att den, precis som vi, vägrar växa upp och gå hem. Nu när Håkan blivit folklig och Broder Daniel lagt ner, är det dock Stockholm som står för den sylvassa popen. Hurula är en nyfunnen kärlek och jag längtar efter att få gå* hem i morgonsolen med "om jag tänker alls"* på högsta volym.
*vingla.
I am the black wizards.
Mycket bra. Se även: Masshysteri (https://www.youtube.com/watch?v=EjIl4jLCgvM)
Mycket bra. Se även: Masshysteri (https://www.youtube.com/watch?v=EjIl4jLCgvM)
Det ska jag allt ta och spana in. Tack, hade glömt dom.
I am the black wizards.
Men risk för att state the obvious så var det ju Robert Hurula som sjöng i Masshysteri. Glömde säga det.
Jag försökte klämma in ett "jag vet", utan att verka dryg
Alltid lika kul att hitta folk som gillar Hurula.
Klippet du delade är grymt, var för övrigt på just den konserten, vilket jävla ös alltså! Känslan att få stå längst fram kan inte beskrivas alltså.
Jag såg Hurula på Way Out West för första gången i år. Det gav jävligt mycket mersmak. Tog dock ett tag för mig att faktiskt förstå storheten med Hurula.
I am the black wizards.
