Ullared - ska jag skratta eller gråta?

Det är väl få som inte har sett åtminstone en snutt från femmans nya "succé" Ullared. Jag såg mitt första hela avsnitt idag, efter att ha sett lite här och lite där, och känslorna jag har efteråt är minst sagt mixade. Först måste jag erkänna att jag är en av dem som finner den här typen av program (Färjan, etc) både rätt intressanta och underhållande. Det är knappast "bra" TV, men av någon anledning tycker jag att det är fascinerande att följa "vanliga" människors öden även om man vet att de är en aning regisserade.

Hur som helst så vet jag inte om jag ska skratta eller gråta när jag ser Ullared. Det är tragikomiskt att titta på familjen som semestrar vid Ullared två veckor varje år och shoppar allt som de behöver för resten av året. De har med sig sina fyra barn (tror de är fyra iaf) och mamman shoppar loss som en galning medan mannen mest bara surar och hänger på campingen. På ett sätt tycker jag att det är sorgligt eftersom jag själv aldrig i min vildaste fantasi skulle kunna se mig göra det och vara lyckligt, men samtidigt verkar de ju hyggligt tillfreds med sin tillvaro så det kanske fungerar för dem... Jag kan inte annat än tänka att det måste vara skönt att nöja sig med det livet - att inte ha större ambitioner... kanske hade de det en gång i tiden, kanske har de gett upp?

Morgan är ju en historia i sig... 36 år gammal, har jobbat på Ullareds lager i elva år och porträtteras som en klassisk loser. Han bor själv i en stor villa, gillar att påta i trädgården och när man träffar honom i dagens avsnitt så grillar han för sig själv medan resten av de fast anställda är på konsert. Jag kan inte göra annat än känna sympati för den här mannen. Han verkar vara en otroligt snäll människa som bara vill gott, men som har stött på motgångar i det sociala livet. I dagens avsnitt så filosoferar han lite om kärlek, om hur det är att vara ensam och en tanke som tröstar honom: "Att vi som inte lyckas riktigt på jorden eller så, vi kanske får det bättre i himmelen än de som lyckas fullt ut på jorden.". Patetiskt? Jo det kan man nog tycka, men jag tycker mest att det är starkt att hitta någonting, den här gången i sin tro, som han finner tröst i.

Så jag vet inte riktigt... jag gråter nog mer än jag skrattar åt Ullared... Många hävdar att kanal 5 utnyttjar personerna i serien och det är kanske sant till viss del, men samtidigt så får man hoppas att programmet kan hjälpa dem på något sätt - även om risken kanske är lika stor att det slår åt andra hållet...

Morgan talar om kärlek och relationer

#blogg

Mjo nog sant, men tänk om någon av dem skulle vakna upp när de är 60 och tänka tillbaka på allt som de missat... tänk barnen i den där familjen vad de säkerligen missar... uffa... hoppas de iaf får fortsätta leva som i sin bubbla, annars kan det nog bli jobbigt

Tycker också han är skön och trivs han med livet så är han ju inte egentligen någon looser, men han är det ju i "medias" ögon... om han skulle vara med i en high school-film skulle han ju knappast vara med i det coola gänget om jag säger så... sen att det är en rätt trist stereotyp är ju en helt annan fråga