Aktivera mera ...

Ofta står det i skrämselartiklar om barn och spelberoende att mamman/pappan (Det är oftast mamman som oroar sig ?kanske har hon aldrig testat spel själv) är oroad över sin sons spelvanor, "han kan sitta där sexton timmar i sträck och äter till och med vi datorn. Ni måste göra någonting!".

Vadå NI??
Vem fan är det som låtit ungen sitta vid datorn? Hur går dessa föräldrar från att vara lata och egoistiska med datorn/TV som barnvakt till att inte förstå att just det har gjort att barnen skiter i dem och sitter där 16 timmar om dagen.

Fattar inte folk att barn behöver tydliga gränser och att det är föräldrarna som måste sätta dem?
Förstår de inte att barn inte själva har en förmåga att sätta de gränserna.

Det är ungefär som de puckona (förlåt) nere på lekplatsen som frågar hur jag får tid att spela, och när jag svarar ja vi brukar spela när han sover. (Syftar på sonen) så säger dem ?Men när städar ni då??.
Jag städar, diskar och lagar mat med min son, jag tror nämligen att om han får vara med från början och leka in de momenten (Som han gör nu, jag ha aldrig sett någon skura med sådan iver tidigare) så får jag inga problem när jag i tonåren kräver att han ska duka undan eller diska.

Tror folk att om de ena veckan har datorn som barnvakt, att de nästa vecka utan problem kan få ungen att förstå att nu plötsligt är det onyttigt att sitta där?

Är det jag som är en konservativ bakåtsträvare som tror på regler och konsekvens?
Självklart ska barnen få spela, med måtta, precis som de ska göra andra saker med måtta. Det är fan vi föräldrar som har ansvaret för att det blir så. Alla dessa lata föräldrar som redan nu inte aktiverar sina barn, tror de att ungarna blir annorlunda då?

Jag fattar ingenting, tur att jag är en så klok förälder ...
Jag menar jag vet ju i alla fall att jag inte kommer att vara den som nekar min son att få slå ihjäl bossen innan han kommer ned och äter.

Tack och god natt!

#blogg