Sport och lek i verligheten

Jag är ingen extremsportare. Jag går på gymmet och grejar, jag har dansat i hela mitt liv och sport på tv är kul. Men längre än så sträcker sig inte mitt sportintresse, iallafall när det är jag själv som ska sporta. Eller nu kanske jag ljuger, finns massa sporter jag tycker är kul, men skitsamma.

Sporten jag vill nämna är bowling. Och inte bara bowling. Tänk : 14 barn. 4 banor. 7 rullstolar. 2 vuxna, 2 personliga assistenter (varav en var jag). Tänk: kaos.

Rännor upp, rännor ner. Staket upp, staket ner. Bära klot hit, dit. Rulla rullstolar, uppför kanter, 'nej, du kan inte rulla ut på banan', halka på skosnören och få en duktig huvudvärk.

Men, vi vann. Jag lyfte klot, körde rullstolen fram till ställningen som handikappade använder. Siktade. Tjejjan knuffade till. Men jag räknar det som min vinst med. Hela 93 poäng. Om ni bara visste. Vilken stolhet.

Sen när vi väntade på skjuts hem fick jag fyra myggbett. Det var inte lika kul.

Slutsats: jag speler hellre bowling om jag slipper stress och rullstolar. Jag slipper gärna myggbet. Förresten ösregnade det också. Och jag föredrar sport på tv. Iallafall bowling med rullstol.

#blogg