Peter den store

I Sverige är det fult att skryta. Här råder det jantelag. Det betyder att man inte ska tro att man är något och gör man det förtjänar man livstidsfängelse eller äta nedblött knäckebröd. Eller något i den stilen.

Ibland sticker det upp personer som bryter mot lagen. Då kommer oftast polisen och tar ner dem på jorden, för bland molnen får man inte vara. Det finns bara en gud däruppe och han heter Shigeru Miyamoto. Han är japan, spelar gitarr och fnittrar jätteläskigt när han blir nervös.

Shigeru Miyamoto, gud, har rätt att bryta mot jantelagen. Men han gör det inte. För han är japan. Och i Japan får man inte skryta. Inte ens om alla andra tycker att det man gör är bra.

Jag vet inte om det stämmer, det är bara det poliserna har berättat för mig när jag har frågat.

En dag trädde en stursk britt in i himmelriket. Han hette Peter Molyneux, men han ville alltid bli kallad för Peter den store. Han tyckte att han hade gjort världens bästa spel hela sju gånger om. Det gjorde poliserna arga, för han hade brutit mot jantelagen. Det hade inte gud tyckt om.

Varje gång Peter den store gick på en spelmässa så berättade han att han hade gjort världens bästa spel. Igen. Poliserna blev arga och tyckte att han var lite för stor i korken.

Själv tycker jag att man ska få skryta om det man gjort. Folk är alldeles för blygsamma nuförtiden. Egentligen vill de ha cred, men det säger det inte högt får då kanske Gud hör. Och då blir det fängelset eller ännu värre helvetet. Istället hatar de alla människor som bryter mot jantelagen. Allra värst är Peter den store.

Egentligen tror jag bara att de är avundsjuka.

www.konstantin.se.nu

#blogg