Retro Console Mania, pt V - yippie!!
Äntligen...!
Det såg dock mörkt ut. Här kommer berättelsen om hur jag till slut fick min Intellivision att fungera.
Antennkabeln dök upp i torsdags i brevlådan - finemangssnabbt.Det var bara att trycka i kabeln i konsolen och tv:n och söka efter kanelen, men... ingenting, nada, zero. Möjligtvis kunde jag urskilja en svartgrumlig bild på en viss frekvens... hmm.. Jobbigt.
Men så provade jag att trycka in spelkassetten riktigt ordentligt (snudd på övervåld), och dra på trissor och kors i taket med grädde på moset; Donkey Kong Junior från 1983 drar i gång med Beethovens 5:e symfoni, Ödessymfonin, som blip-bloppande menymusik. Hallelujah! Jag och min fru slängde oss ivrigt över var sin handkontroll och försökte lika ivrigt att få apan att hoppa mellan strecken, förlåt; träden. Ursvårt, omöjligt och alldeles, alldeles... underbart!
Ett stycke spelhistora utspelade sig i modern tid i vårt vardagsrum den torsdagskvällen. Gåshud.
Här följer ett par bilder från sessionen.
Trevlig helg!
