Vila i frid - och trevlig helg, trots allt.
En helt vanligt vecka passerar. Två människor dör. Det gör de hela tiden. Fast när det är en 53-årig komiker man växte upp med och en 35-årig före detta spelredaktör vars fredagsbilagor man läste som grön skribent på väg in i branschen, känns det inte så vanligt längre. För tidig död är alltid overklig. Man vill putta den ifrån sig, vägrar att acceptera den. Hur pretentiöst det än låter är döden tyvärr obeveklig. Det är väl därför den suger så. Den är slutgiltig.
Uffe Larsson, ditt breda leende och folkliga lättsinne kommer leva vidare. Jag kör fortfarande med din gubbavits "Vad klor du på, snuskhummer?!?" på kräftskivor.
Henrik Rudin, jag har sparat mina fredagsbilagor.
Sov gott, kamrater.
Hur paradoxalt det än kan låta, har dagen trots viss eftertänksamhet ändå gått i ett positivt tecken här i huset på landet norr om Götet. Höstlöven har börjat lägra gräsmatta och singelplan, det har varit ljust, vackert och friskt kallt väder i Ale kommun idag. Förutom att vandra runt huset en sväng och bara ta in omgivningen, har jag också jagat kollegor till vår Sverigeexklusiva resa till Bioware om nån vecka (oj, nu sade jag det. Jaja, bygones.), tvättat texter från frilansar samt spelat Plants vs Zombies i tre, fyra timmar i sträck. Det har legat och legat men äntligen fick jag tummen ur att lira lite. Som väntat beroendeframkallande, lite enformigt (tanken är knappast att man ska lira en hel eftermiddag) och oväntat lätt. Efter fyrtiofem banor har jag fått min hjärnsubstans uppäten totalt två gånger. Men kul är det.
I helgen blir det lite fortsatt pulande med mitt tak här hemma - nya hängrännor ska upp. Sen ska jag och Ginger Kid Jakob döda andra zombies i Crash Course. Vi skriver lite om våra tankar i novembernumret.
Nu vankas kaffe och kanelbullar. Bra svepskäl såna där dagar (söndag är kanelbullens dag)!
Trevlig helg på er. Skänk era nära och kära en extra tanke. De är inte där för evigt.