Nya regler
Den underbart hårde komikern Bill Maher brukar ha ett segment i sitt program Real Time som han kallar New Rules, där han helt enkelt lägger fram regler som måste införas direkt. Idag känner jag för att köra ett eget sådant segment, mest för att jag är för trött för att komma på ett eget koncept, men också för att jag är förbannad.
Igår var jag på bio igen. Mina nära och kära ville se Bond-filmen och jag tänkte att en andra portion inte skulle skada. En andra titt hjälper när man inte är riktigt klar med vad man tycker om en film. Min irritation över Quantum of Solace är en sak, men det blev två helt andra saker som fick mitt soliga humör att vända. Så nu kör vi igång med en kort omgång av New Rules:
1. Vattenfall får aldrig mer göra reklam
Alla som har varit på bio någon gång under året har säkert utsatts för världens tråkigaste reklamfilm. Vattenfall vill påminna om att elen som används till biografen inte är något att ta för givet. Sättet de framför sitt budskap får mig att tänka på svensk långfilm. Allt är segt, ångestladdat, mörkt, trist och menlöst. Morgonsoffans sketch om kultur prickar rätt och det kan appliceras på svensk film:
Så inga mer reklamfilmer som får mig att somna innan filmen, vilket leder mig till nästa punkt:
2. Ta bort reklamen helt
Det kostar numera 100kr för att se en film och då spelar det tydligen inte någon roll hur lång den är. Innan hade SF ett urbota dumt system där filmer under 2 timmar hade ett pris och längre filmer blev dyrare. Filmen jag såg igår var banne mig inte lång, men det blev dyrt ändå. Lägg på överpriserna biograferna har på godis, läsk och mineralvatten och det borde gå att driva in vinst utan reklam. Om en film ska börja kl 18.30 vill inte jag sitta där 25 minuter senare och undra varför den inte redan har börjat.
3. Släng inte ut bra filmerna.
I helgen vill jag återigen gå på bio. Det finns många filmer att se, men en film jag har högt upp på min lista är bröderna Cohens Burn After Reading. På SFs lilla lista över helgens filmer i Växjö finns bland annat Arn, Bond, High School Musical 3(dubbad), Madagaskar 2, Mamma Mia, Maria Larssons Eviga Ögonblick, Niko, Patrik 1,5 (förmodligen ett passande betyg), Saw V och Twilight. Det som saknas är givetvis Cohens film som de tydligen har valt att kasta ut efter bara två veckor. Arn har gått sedan urminnes tider och kvaliteten på den filmen gör att den borde ha slängts ut efter ett par dagar. Mamma Mia.... huuuu.... bort. Saw V? Är det inte en sådan film som vanligtvis hamnar direkt i videohyllan? Hur kan de lägga så låg prio på bröderna Cohen? Släng ut Arn, Saw, Mamma Mia och "valfri svensk film".
Sådär, nu har vi ett startpaket med punkter. Resten av detta inlägg tillägnas Quantum of Solace. Efter rebooten med Casino Royale trodde jag att James Bond skulle bli en serie att räkna med. Regissören Martin Campbell lyckades starta om serien med GoldenEye för 13 år sedan. Därefter förstördes hans arbete av sämre regissörer och manusförfattare. Campbell gjorde en insats igen i Casino Royale och serien började starkare än någonsin.
Nu har regissören Marc Forster slagit den första spiken i kistan. Quantum of Solace är en enda röra. Filmen är alldeles för kort och det märks tydligt. Forster stannar aldrig upp och gör en ordentligt karaktärsstudie av någon. Istället satsas det fullt ut på att imitera The Bourne Ultimatum så långt det går. Jag är fortfarande irriterad över den hackiga klippningen och den handhållna kameran i de två sista Bourne-filmerna, men Paul Greengrass lyckas åtminstone ordna kaoset så att det är möjligt att få grepp om vad som händer. I jämförelse är Forsters snabba klipp är så amatörmässiga att klipparen inte kan få en röd tråd i sörjan. Vad är det för mening med att låta Daniel Craig utföra sina egna stunts när det ändå är så snabbt filmat att de kunde ha bytt ut honom mot en stuntkvinna utan att publiken skulle märka något? Martin Campbell måste komma tillbaka.