3 dygn i dimman...

Dimman heter World of Warcraft. Jag har nu spelat lite mer än 3 dygn med min karaktär, och jag har mer eller mindre fastnat för spelet.

Jag skaffade mitt första WoW-konto någonsin för några veckor sedan, och har sedan dess suttit några timmar per dag och levlat. Jag måste trots min ursprungliga skepcis inför spelet, faktiskt erkänna att det finns en del sakrer som gör spelet spelbart.

Tidigt i spelet gick jag med i ett guild. Efter det har "WoW-kompisarna" bara trillat in. Det är också det som är det roliga med WoW: att spela med andra människor.

Jag tycker ändå att jag än så länge inte är helt fast i smeten, jag spelar inte mer än förr och jag låter det inte gå ut över mitt liv vid sidan om WoW. Aja, vi får väl se hur lång tid det tar innan man blir så inne i spelet så att man inte går till gymmet längre... Vissa spelare är trots allt inne i stort sett varje gång man loggar in och verkar bara tycka att det blir roligare och roligare.

Det enda jag har svårt för är hur jäkla enformigt spelet blir ibland när man gör uppdrag som är väldigt lika varandra. Höjdpunkten än så länge har varit Dungeons tillsammans med andra.

Nu är jag i alla fall ingen total noob längre, men samtidigt så är det ju min första karaktär, och 4 år efter release så är det kanske ingen bedrift att ha en gubbe på level 32 som jag för tillfället är på.

Jag har mycket kvar att lära. Frågan är bara om jag tycker att det är kul så länge att jag får reda på svaren på de många frågor kring spelet som jag fortfarande har

#blogg