Tävlingsmomentet

ör ett par år sedan ansåg jag att CO-OP i spel var det bästa som fanns, att samarbeta mot ett gemensamt mål var det absolut roligaste som finns och det skulle vara med i vilket spel som helst. Jag kunde inte ha mera fel.

Det finns absolut inget samarbete i spel, för de riktigt tävlingsinriktade finns det inget på världskartan av samarbete, någonsin. Oavsett vad man spelar för spel med någon form av samarbete ska allt räknas; kills, poäng, ja, you name it!

Hela tiden kämpar man till det yttersta bara för att vara bättre en kompisen, oavsett om man är i samma lag eller ej, man ska helt enkelt vara bäst, alltid bäst och bäst i evighet.

Jag själv är ett otroligt gott exempel på strävan att slå allt och alla. Jag tillochmed sköt min kompis gubbe i bakskallen i Medal of Honor: Rising Sun för att få mest kills innan tiden tog slut, visst vi var i samma lag, ja, man får minus av att döda en medspelare, men vem i helvete bryr sig när det står 6 japsare framför en och jag ligger under med 2 poäng + det där minus poänget när det är 1 minut kvar och jag kan plocka allihop och vara bäst i laget.

Alltså vad är det för jävla stil? Allt det kan jag göra bara för att vinna.
Jag och min kompis kunde inte ens spela Lego Star Wars tillsammans, varför? Jo, vi dödade varandra hela tiden för att vi båda ville ha mest pengar, eller i Splinter cell där vi kastade granater efter varandra för båda ville knäppan en fiende....

Tävlingsmomentet är för stort i TV-spel och de med vinnarskalle kommer aldrig att kunna samarbeta som det är tänkt att man ska göra, isåfall bara till ens egen fördel så att man senare kan gå double-cross och ro hem skiten.

Så tävling är det som gäller och där inga regler gäller är Mario Kart Wii, där jävlas man för sakens skull, det på något sätt är äkta glädje.

#blogg

Haha, bara vi vinner och jag får vara bäst

Nej, det är lite annorlunda online än att sitta hemma i soffan med en polare som man vill vinna över

Jag KAN vara lagkompis.