Tokyo i mobilder, del 4
Suntorys copys vet vad de gör.
Hemma.
Super Potato. Louvren för gamers.
Här finns något för alla smaker, även de dåliga. Och
det här är typ ett par procent av utbudet.
En Gamecube för förti spänn.
Det här spelet ser ut att ha allt!
I den här glasmontern finns de allra dyraste spelen. Ja,
det inkluderar den kinesiska piratkopian till vänster.
Piraja-Pia! Fancy seeing you here.
Super Potato har även en våning med retro-
arkadmaskiner.
Jag vet att de är svåra att få tag på, men 20 000
yen? När det inte ens är SE/SA?
Det bästa av två världar.
Jag älskar Japans fäbless för svenska ord. Och det
här är ju nästan oslagbart. AHEAD SMULTRON!
Gundam blickar ut över sitt kungarike.
Den här t-shirten är, tro det eller ej, en del av McDonald's
reklamkampanj för sin Double Quarter Pounder. Själv
sörjer jag att de slutat sälja Mega Mac, burgaren med
fyra biffar.
Sagats slutscen i Street Fighter IV. Nej, det går knappt
en dag utan att jag spelar det här heller.
Den här killen tar termen "socialt spelande" till en ny nivå.
Akiba by night.
Jag behöver aldrig vara ledsen igen!
(Tidigare inlägg: Rivstart på resan, Kungen av fightingspel: drömmatchen 2009, Jag har iallafall tur med vädret, Tokyo i mobilder, del 1, A flaming good time, Tokyo i mobilder, del 2, Vardagslyx, Tokyo i mobilder, del 3)
Det är jag. Men Wii? Kom igen. Min flickvän har redan en japansk, det räcker gott.
Det jag tänker köpa i spelväg är följande: Melty Blood. Sticka till 360 (vi kör arkadspel mest hela tiden, nu kan jag inte leva utan sticka). Och, okej, Taiko no Tatsujin till Wii (DS-versionen räcker inte, jag behöver en TRUMMA!). Men jag behöver ju inte köpa en till konsol för det...