En Strategs Tankar

Ja, så sitter man här igen på kvällskvisten för att få ett par ord sagda. Man är trött och sliten efter ännu en vecka med tungt arbete och slit, och på det, ett insjuknande. Men men, kry som man är så hänger man inte läpp. Det är helg, och klockan är snart 02:00 på morgonen då jag skriver detta.

Spelhösten 2008, hur ser den ut? Om man ändå hade lika bra koll på alla "releasers" nu som man hade för 6 månader sedan, då man fortfarande var en liten skolpojke. Men jag ska dra en snabb och smärtfri genomgång i huvudet om vilka titlar som kommer ploppa fram nu under hösten;
Vad har vi här om inte den nya expansionen av WoW, WoTLK (OMG NOES!). Spore, som föresten nyligen börjat dyka upp hemma hos folk. Warhammer Online, EA flaggar stort om detta nya spel, men tyvärr inte lika stort som man själv hade hoppats på. Det nya Crysis spelet som man själv väntar ivrigt på att få veta fortsättningen på. Och slutligen något som slog till som en blixt i bakhuvudet, ännu ett nytt underbart spel i Castlevania-serien till DS.

Men nog om kommande spel, det som mest legat i skallen är en irriterande sak. Jag är i grund och botten en strateg... Men spelar för det mesta FPS eller RPG spel. "Varför?", har man undra då och då. Och det finns bara en enda logiskt förklaring till detta beteende. Strategi spelen tar helt enkelt för lång tid att spela för en person som jobbar (I alla fall på en arbetsdag). Om man tar ett av spelen jag spelar just nu i RTS genren, Supreme Commander och Sins of A Solar Empire. Tiden finns inte med för att hinna med en hel match. Och när man väl kommer hem efter jobbet och är så spelsugen, så finns inte orken att ta upp sparfilen, för att man helt enkelt tappat bort sig i sin taktiska rytm.
Nej, tacka vet jag FPS:en ibland. Inget går upp mot ett fint och hektiskt lir efter arbetet. Hoppa in, tuta och skjut!

Och för er Team Fortress 2 spelare där ute, ser ni en spelare vid namnet "General Snuttetass", så är det jag.

Happy Gaming, och på återseende.

#blogg