Persona 4 - Del 1.

Jovisst ser ni. Efter mycket om och men lyckades en polare övertala mig till att skaffa spelet #Persona 4 till PS2. Älskar Final Fantasy spelen och alla spel som kommer i den genren vill säga (ok, kanske inte alla).

Dagen då spelet kom

Som vilken vanlig sommardag som helst, så satt jag och spelade. Spelade tills fingrar och ögon blödde. Ungefär 7 dagar innan denna dag så hade jag införskaffat mig en PS2:a. Våran förra gick sönder och det kändes lite tråkigt att alla spelen man samlat på sig under åren bara låg där och samlade damm. Anny whoooo.

Fick ett meddelande om att paketet med Persona 4 hade dumpats ner på Postens kontor, och vart såklart glad och drog genast dit. Efter en snabb visit hos Posten så satt jag där i min lilla soffa, med paketet i händerna. Slet med snabba ryck upp paketet och plasten den var inlindad i, ringde därefter direkt till min polare om att han skulle pallra sig över till mig.

*30 minuter senare...*

... Så ser jag en stor flåsande figur i min dörröppning. Jag vart först rädd, men efter att mina ögon vant sig vid ljuset så såg jag vem det var, det var min polare. Vi drog genast ner i källaren, stängde dörren, satte på stereo anläggningen och stoppade i skivan. Med förväntansfulla ansiktsuttryck och ett hej vilt nagelbitande, så började skivan snurra upp. Introduktionsfilmen startade, den var underbart animerad. Sedan var vi vid menyn, dags att välja namn till våran karaktär, men vad skulle denne figur heta? Efter en sisådär 10 minuters snack om möjliga (och löjliga) namn, så drog jag fram "Edd Kotoda"...

Det var allt för denna del, mer i Del 2 om en inte allt för snar framtid.

#blogg