Favoriter genom tiderna: Gunship

Hur jag kom på tanken att köpa detta spel, jag som bara spelade stillsamma äventyrsspel, kan jag inte riktigt minnas. Jag tror det var en recension i Datormagazin som på den tiden var en Commodore 64-tidning. Jag hade hur som helst åkt helikopter en gång och tyckte väl att det skulle vara en bra idé att flyga en, i en helikoptersimulator i alla fall.

När jag var hemma i Göteborg över julen gick jag och köpte spelet och tillbringade, min vana trogen, besöket med att läsa manualen (oj vilka tjocka härliga manualer alla spel hade på den tiden). När jag kom hem igen var det in med disketten och börja ladda, efter en stunds laddande spelades det musik och en helikopter steg över skärmen. Sen blev det tvärstopp. Efter många försök under stigande frustration fick jag se mig besegrad. Nyårsaftonen ägnades åt en snabbvisit i Göteborg för att byta eländet. Sen började festen.

Det måste sägas att det var ett komplicerat spel. Det fanns mycket man kunde göra och det var svårt att göra det bra. Oj vad många olika kontroller det fanns. Som tur var följde det med ett behändigt papper som man kunde trä över tangentbordet/datorn så att man lätt kunde se vad de olika tangenterna gjorde. Trots detta var det svårt. Men oj vad roligt.

Jag skapade mig en pilot och satte igång med många bläddringar i den tjocka manualen. Det gick väl sådär i början, men efter ett tag klarade jag uppdrag efter uppdrag och började få diverse medaljer. Ett mål var att få alla utmärkelser man kunde få. Och känslan när jag första gången lyckades landa helikoptern med utslagen motor, ojojoj!

En sak var lite mindre bra. Ibland var det ganska långa transportsträckor. Då hände det att jag satt och dåsade till lite och tänkte på annat för att strax flyga in i en kulle och krascha. Annars fanns det inget att klaga på direkt. Grafiken var inte alls dålig för den tiden och man fick mycket spel för pengarna. Det är nästan så att jag vill plocka fram min gamla C64 igen.

#blogg