Det stora projektet: Förväntan och oro

De senaste veckorna har det varit mycket funderingar hit och dit om jag skulle våga bygga själv eller inte. Sedan bestämde jag mig och som alltid när jag fattat ett beslut vill jag att saker skall hända på en gång. Så fort jag fick en lista på lämpliga komponenter gjorde jag in beställning. Det var faktiskt tur att jag var bortrest några dagar för annars skulle jag klättrat på väggarna.

Nu när alla paket är anlända så har jag ägnat tiden åt att planera inför bygget. Jag har bestämt tid och plats och även anlitat en vän som stöd. Allt det här kan verka överdrivet men jag vill verkligen allt runtomkring skall vara rätt så att det går så smärtfritt som möjligt. Det vore alltså väldigt dumt att ställa sig och skruva en kväll efter jobbet. Alltså fick det bli på fredag när jag är ledig och kan ägna hela dagen, ja hela helgen, helt åt projektet. Det finns saker som kan gå på tok och tre hela dagar lättar lite på stressen som kan uppstå. Dessutom hoppas jag att min vän skall ha en lugnande inverkan. Jag vet inte om hon kan så mycket mer än jag, jag skulle tro vi är på ungefär samma kunskapsnivå, men det är alltid skönt att vara två. Vi kan säkert hjälpas åt att tolka underliga instruktioner.

Jag ägnar alltså kvällarna åt att öppna förpackningar och läsa manualer, när jag inte pusslar i ett desperat försök att hinna klart med pusslet som ligger på bordet där jag tänker hålla på med bygget. Och mitt i allt detta läsande och planerande och all denna förväntan inför något som jag hoppas kommer att bli roligt och lärorikt så slår det mig plötsligt. Om det går bra så kommer jag att ha en bra dator, en dator som klarar nya spel. Mitt i alltihop så har jag nämligen gått och glömt bort själva syftet. Meningen med att lägga ut över åttatusen kronor var inte att få en dyr byggsats. Meningen är att jag skall få en dator som det faktiskt går att spela på. Byggsatsen är bara en bonus.

Med denna insikt kom oron och farhågorna tillbaka. Tänk om jag misslyckas. Tänk om jag har sönder något. Jag har verkligen uttömt alla resurser och måste leva sparsamt några månader. Kanske skulle jag köpt ett färdigbyggt system ändå? Men nej, varför skulle det gå på tok? Jag får helt enkelt låtsas att jag byter ut någon strejkande komponent i min gamla burk. Det har jag gjort många gånger och hittills har jag aldrig haft sönder något.

#blogg