48 timmar Spelmarathon
Inga nya inlägg här på en månad. Vi kan se det som en sorts semester. Hoppas att sommaren fortfarande är trevlig mot er och att eventuella foppatofflor inte kommit på villovägar.
"Fuck yeah!"
Dags att kicka igång resten av året på ett bombastiskt sätt. Jag ska, helt och hållet i vetenskapens tjänst och för ert stora nöje, sitta vaken framför datorn i 48 timmar. Jag fuckade upp min dygnsrytm redan igår och klockade in mitt uppvaknande till ungefär 15:00. Alltså ska jag hålla mig vid liv till klockan 15:00, söndag. Nu har jag alltså bara varit vaken i cirka 10 timmar.
Detta lagom vettiga påhitt kommer ursprungligen från brittiska PC Gamer och lillasystertidningen i Sverige vill förstås inte vara sämre. För att visa sin tapperhet beordrade kommendant Tveskägg mig att utföra utmaningen enligt någon sorts "sist in, först slava"-policy. Man ska veta det att jag förstås anmält mig frivilligt till detta idiotiska påfund, men redaktör'n ska ändå klandras för att han ens kommer på tanken att utsätta mig för sådana här garanterade fadäser. Han sitter dessutom på Cypern just nu och degar med bärs i hand och tårna i poolen. Jag sitter i en svettig kontorstol med nattfjärilar överallt och har lirat olika former av Flash-baserad tower defense de senaste timmarna. Jag påstår inte att det finns någon stark hierarki bland skribenterna på Gamer. Jag jämför heller inte Petersson med Pol Pot eller Hitler.
Idén är hursomhelst att jag ska vara vaken i 48 timmar och se hur detta påverkar spelandet. Jag hörde av mig till Graham Smith som förra året gjorde den här grejen i PCG UK för att få några tips och råd. Hans främsta råd var "Don't. Do it.". Två veckors förkylning hade följt hans 46 timmar (det var allt han klarade) av vakenhet. Festligt.
Hela resultatet av det här sjukt vetenskapliga försöket kommer i oktobernumret (förhoppningsvis) av PCG, men min tanke är även att komma med små uppdateringar här på bloggen för att vara säker på att jag inte förgås.
Wish me luck!