"Hallå, 112? Det har skett en olycka!" "Okej, hur lång tid tar det att komma till punkt B om ni bara svänger höger?"

Jag sitter fast i pussel-helvetet, fast enda skillnaden på det här helvetet och eld-och-svavel-typen är att jag placerat mig själv här med vilje och att det är lättare att ta sig igenom Skärselden.

Jo, jag har börjat spela Prf. Layton and the Curious Village och jag får min beskärda del av pussel och klurigheter. Men jag älskar det! Ja, jag är väl lite masochistisk av mig, då jag utsätter mig i timme efter timme med problem efter problem. I gamla Resident Evil-spelen så löste man ibland pussel/gåtor/dödsfällor för att föra fram storyn, här är det tvärtom, storyn banar väg för en nästan aldrig sinande ström av huvudbry i alla dess former. Hittills har jag väl gjort sisådär hälften av tankenötter, med allt från vätskeförflyttning (likt fontän-bomben i Die Hard 3 om ni minns) till hugga monster i ögat. Men jag gillar spelet verkligen, det är ibland djävulskt svårt och många gånger verkar det knepigare än vad det i själva verket är. Hoppas på att Zoom låter mig låna det några dagar extra så jag hinner klara det.

Annars så väntar jag på mitt ex av Broken Sword som jag verkligen ser framemot, fast nu vill jag ju klarar Layton först, så jag får veta vad som händer i den underligga lilla staden.

Även Plants vs Zombies lockar, men det får jag tillgång till först imorgon kl. 20, så tills dess så får både ni och jag hållas till godo med en otroligt rolig musikvideo från spelet:

#blogg