Fångad i en (storm)vind?

Det blåser ganska rejält utanför fönstret. Det knäpper i väggar och fönsterbläck mest hela tiden, och ibland även i ytterdörren (vilket låter som om någon skulle komma in genom den). Så är det att bo i en träkåk på landet.
Jag har aldrig gillat när det blåser stormar, vilket det i och för sig inte gör nu. (Har koll på SMHI.se, än så länge inga stormvarningar här inte!) När jag var mindre tyckte jag att stormbyar var värre än mardrömmar, speciellt på kvällarna. Det knakade något fruktansvärt i hela huset så att jag till slut trodde att taket skulle flyga av, att väggarna skulle lossna eller att ett träd skulle fällas över huset. Jag var livrädd.
Visst händer det att jag får den känslan än idag men kanske på en något mer sansad nivå. Fast i och för sig, om det börjar blåsa stormar när jag försöker somna... Då blir jag som ett barn igen och skrämmer upp mig själv, slår på en VHS-film och försöker slå bort tanken på att det närsomhelst kanske är ett hål i mitt tak och en massa grenar i min säng.
Jo, det är sant.

Och just ja, dagens slumpade namn: Eagle (Mitt kodnamn som president)

#blogg