Topp 5: Anledningar att älska Super Play

Jag är fortfarande ledsen så pang på rödbetan.

5:Vinkeln.
Om man läser recension på tex FZ så kan dom börja med att sumera hela spelet och sedan ta den långa verisionen om hur fult/snyggt det är.
På Super Play är man bättre.
De gör verkligen sina texter personliga med enorm igenkänningsfaktor.
Som när ett troll tjötade på Alfred för att han inte skrev vilka Trophies ett spel hade.
Det är inte därför man läser Super Play.

4: Spel är mera än FPS
Före Super Play spelade jag bilspel och spel där man dödade saker.
Det gör jag fortfarande.
Men efter mitt första numer av Super Play(144, DMC4 numret,ja jag har inte hängt med så länge men det spelar ingen roll) öppnades en ny värld.
Indie, peka-klicka(Sam and Max artikeln var grym),pusselspel, allt helt enkelt.
Det är någonting jag är otroligt tacksam för.

3: Åsikterna.
Super Play har alltid rätt!

(Nästan...)

2: Super Play.se
Om det var tidningen som bjöd in mig så var det forumet som fick mig att stanna.
Fast det är litet så är det så fruktansvärt trevligt och fantastisk stämmning.
Det låter kanske lite gay men om sidan läggs ned så kommer jag verkligen att sakna alla här.
Lav ja gajs!

1 Utan inbördes ordning:
Jonas Högberg, Tommy Rydling, Johan Martinsson, Jimmy Håkanson, Tommy Preger, Jocke Bennet, Alfred Holmgren, Carl-Johan Johansson, Michael Gill, Mats Nylund, Tove Bengtsson, Johan Henriksson, Jon Petersson, Anna Sladö.
Har jag glömmt någon så är de nog före min tid.
Tack!
Verkligen!

#blogg