Tidens strida ström

Det sägs att tiden går fortare ju äldre man blir. När man är 10 är ett år mycket mer än när man är 80. Det kanske stämmer, för som 21-åring känner jag att tiden går alldeles för fort. T.ex. så är min utbildning tre år och jag har redan gått två. Nyss tyckte jag "Oj, är det redan juli igen?" och nu är det snart augusti! Vad händer? Halva 2010 har redan gått! Vad hände med den gamla goda tiden -98 när man fortfarande var barn och lekte med lego?

Här sitter jag alltså framför datorn, 21 år gammal, en vuxen man, och tänker tillbaka på gamla tider. Den gamla goda tiden när skolan fortfarande var jobbig, då jag hittade på så mycket roliga saker med mina kompisar ... åh! Den tiden är borta för alltid. Det känns hemskt, egentligen. Jag har redan levt ungefär en fjärdedel av mitt liv! Jag menar, det var inte länge sedan jag gick på gymnasiet, men det är redan två år sedan jag gick ut. När hände det här?

Anledningen till att jag skriver det här inlägget är egentligen att jag rotade lite i garderoben och hittade mina gamla pyjamasar. Tänk när jag var så liten, troligen elva eller tolv år. Vad tiden har gått fort. Vem var jag då? Vem kommer jag att bli sen? Vem är jag nu? Det är ändå intressant, för tiden går så fort att vi ändå kan skönja skillnader i oss själva och vårt sätt att vara från tidigare och så långsamt att vi inte upptäcker processen.

Ett annat sätt att se förändringar i sitt eget liv kan ju vara att titta på ens kompisars liv. Hur har deras liv förändrats? Det märks att jag och mina (jämnåriga) kompisar har lämnat barndomen. Många har flyttat hemifrån, andra har flyttat till andra orter för att studera eller jobba. Egentligen skulle jag vilja säga att många jobbade också, men så var det ju det här med finanskrisen -- den som prickade in studenten ganska fint för min del. Lyckligtvis studerar jag fortfarande och tycker om att göra det, så jag kan inte klaga egentligen.

Men hur gör man då för att ta vara på den tid som är nu? Eller den tid som var då? Eller den tid som kommer sen? Hur gör man för att få ut mesta möjliga ur nuet, samtidigt som man kan behålla dåtiden som en karamell i bakfickan att ta fram och suga på lite då och då, och samtidigt se fram emot framtiden med spänning?

Spenderar jag min tid på ett bra sätt? Hur mycket nytta kommer jag imorgon att ha av det jag lägger energi på idag? Hur mycket energi har jag idag av det jag gjorde igår? Behöver jag få ut någon energi i framtiden av det jag gör idag? Är jag förberedd för den -- framtiden? Är jag förberedd för nuet? Vårdar jag mina vänskapsband och relationer rätt?

Det ligger mycket i uttrycket "den tid som flytt". Och nog är det väl mycket tjat om just detta, egentligen. Känns som att alla pratar om det.

#blogg

Jo, men precis. Känns som att det bara går ännu fortare då när man dessutom har någon annan att hålla uppsikt över på det viset, så att säga.

Och ja, vår uppfattning av tiden är väl relativ, men jag skulle nog inte vilja gå så långt som att hävda att tiden i sig är det. Jag tror den är absolut.