Varför fruktar ni interaktivitet?

Medlem
Varför fruktar ni interaktivitet?

Jag hör gamers stå på tvållådan och propagera för massorna om hur Natal och Move kommer ansluta sig till Wii och störta vårt kära medium i vallgraven. Handkontrollerna kommer dö ut, och snart sitter vi och viftar som några jävla fån framför teven medan vi spelar Gears of War 4 eller Metal Gear Solid 5. Allt kommer bli casualanpassat, och spel kommer vara det första underhållningsmediet någonsin vars kärna dödas av att det går mainstream.

På dessa domedagsprofeter med Nostradamus-komplex låter det som att rörelsekänslighet är det sämsta som någonsin hänt underhållningsbranschen. Snart ser vi bara handkontroller på museum, medan vi måste stå upp och svinga allt från svärd till golfklubbor med tveksam precision.

När de sedan kliver ner från sina tvållådor, går de hem och slänger sig i soffan framför Heavy Rain eller God of War III – spel där kärnan som definierar spel reducerats till enstaka knapptryckningar. Och jag kan inte annat än undra varför dessa människor är så fientliga gentemot interaktivitet. Varför hylla reduceringen av interaktivitet, som ändå är det som definierar spel?

Varför frukta en ny form av interaktivitet? Varför verkar kärnan av gamers hellre sträva mot så lite interaktivitet som möjligt, i stället för tvärtom? DET är vad som oroar mig när jag ser framåt. Jag lever hellre i en framtid där alla spel är rörelsekänsliga, och vi leker medan vi spelar, än en framtid där spel reducerats till filmer där man ber mig trycka på Play med jämna mellanrum för att filmklippet ska fortsätta spelas upp utan min inblandning.

En värld där alla spelutvecklare består av misslyckade filmregissörer. Press X to beat the boss. Press B to beat the game.

PS.
Inlägget handlat mest om den irrationella fruktan inför rörelsekändligt spelande, även om QTE's får sig en känga för att peka på argumentets motsatta spektrum. Men kommentarer kommer säkert mestadels försvara QTE's, snarare än förklara rädslan för Move och Natal.

#blogg

Flakmonkey
Varför fruktar ni interaktivitet?

Det som jag är rädd för om man nu kan kalla det för rädd är att rörelsekänsliga kontroller kommer ta över helt. Som med allting annat så tror jag det vore bäst om båda världarna finns där. Om jag spelar ett spel ett rollspel 5 timmar i sträck så vill jag inte behöva "vifta" med armarna eller hela kroppen om det nu skulle vara till Natal, då vill jag kunna ligga i TV-soffan och bara softa. Sen så finns det ju tillfällen när det passar bättre med rörelsekontroll och då är det ju såklart bra att man kan använda det också.

Sen så beror nog mycket av motståndet till att det än idag inte funkar tillräckligt bra i mångas ögon. För varje bra spel som använder rörelsekänsliga kontroller så finns det väldigt många fler som är kassa. Så jag tror att Nintendo, Sony och Microsoft måste bevisa för alla luttrade gamers att de faktiskt tänkt satsa på mer än partyspel innan de börjar tro på det.

1
Skriv svar