Tvångsomhändertagen för spelmissbruk
Läste idag om en dom i förvaltningsrätten där en 16-årig pojke dömts till tvångsvård (enligt LVU) för spelmissbruk.
Tydligen hade han inte gått till skolan på flera år (IG i alla ämnen, no surprise), spenderade mesta tiden framför datorn, misskötte matintag och hygien och blev väldigt aggressiv så fort föräldrarna försökte sätta gränser eller regler för datoranvändandet. Dygnsrytmen var väl också shot to pieces tydligen.
Socialförvaltningen bedömde det som att föräldrarna inte kunde leva upp till sin föräldragärning, d.v.s. de hade helt enkelt ingen kontroll över sitt barn. Eftersom både barnet och föräldrarna motsatte sig frivillig vård så ska killen tvångsomhändertas.
Jag brukar ta spelande i försvar och tona ner de negativa rapporterna om spelande, men ibland finns det tydliga exempel som det inte finns mycket att säga om. Killen behöver uppenbarligen hjälp. Tyvärr får den här typen av undantag ofta agera norm.
Min tes är att så länge man sköter det vardagliga livet, d.v.s. skola/jobb, hygien, hälsa, familj och vänner så kan man lägga resten av sin fritid helt åt det man tycker är mest intressant och roligast.
Frimärke eller DotA? Det är upp till dig.