I en bil påväg till Umeå

Ja här sitter man i en bil påväg till Umeå med två goda vänner och min bror (som självklart är en av mina bästa vänner) för lite festande. Brännbollsyran går nämligen av stapeln i helgen och även om vi inte ska delta i själva spelandet så hade vi tänkt ta del av firandet. Tanken är att vi ska vallas runt av min brors flickvän som kommer från stan och hennes vänner så jag har stora förhoppningar på helgen. Om jag inte är helt fel underrättad så ska vi ta oss till någon gigantisk äng runt 10-snåret och börja "mysa" lite.

Hur som helst så sitter jag nu och filosoferar litegranna medan boysen runtomkring snackar om allt och ingenting på samma gång. Rätt trevligt är det faktiskt även om det självklart inte är så kul att sitta still i en bil, men jag har ju en strömförsedd dator och 3G-modem vilket gör det betydligt lättare att fördriva tiden samtidigt som vi snackar skit och leker roliga associationslekar. Hade tänkt passa på att gejma lite HOMM3 också, men det tycks inte bli mycket av det på uppresan så får väl ta igen det på vägen ner.

Ahhh, nu pumpas det Pearl Jam i bilstereon. RIktigt nice måste jag säga. Tror de är ett band som jag kommer uppskatta otroligt för alltid. Var ju länge sen de var på toppen av sin karriär (åtminstone om man ska gå efter försäljningssiffrorna) men deras gamla låtar håller förvånansvärt väl och känns inte alls gamla samtidigt som det nya materialet håller högre kvalitet än många andra band som hållit på lika länge.

Freeeziiiiing rests his head on a pillow made of concrete again!!

Apropå någonting som inte har något med resan att göra utan spel så måste jag erkänna att jag verkligen börjat se fram emot #Killzone 3 nu. Jag vet att många tycker att den förra delen av överhypad och inte alls särskilt bra, men jag tycker faktiskt att det var den mäktigaste FPS-upplevelsen hittills den här konsolgenerationen. Vet inte exakt vad det var som jag föll för, men närvarokänslan var för mig betydligt större än vad jag upplevt i tex Modern Warfare-spelen. Kanske berodde det på de imponerande partikeleffekterna, AI;n som faktiskt kändes levande och inte alls lika förutsägbar som i andra FPS. Jag menar motståndarna gjorde ju olika saker varje gång man försökte sig på en svår passage, åtminstone på de högre svårighetsgraderna. Fast det som jag fallit hårdast för är nog själva krigsskådeplatsen. Jag undviker medvetet att tala om handling för den är i sig inget märkvärdigt och kan förmodligen appliceras på vilket annat spel som helst. Nej det jag talar om är Helgast som jag tycker är en formidabel bad guy, speciellt när man nu i del två var den attackerande "rasen" som ville utrota en desperat kämpande fiende vilket är precis motsatsen till det vi är vana vid. Nåväl, kanske kommer jag bli besviken på trean (eller fyran i serien om man nu räknar med PSP-liret) men det har i varje fall klättrat högt upp på min "vill ha"-lista och då har jag inte ens gått in på flerspelarläget som jag tyckte var minst lika intressant om inte mer än det i MW.

Jeremy spoke in claaaaaass todaaaaaaaaay!!

FIck precis kommentaren "Simon, har du surfat hela resan? Alla sex timmar? Vad har du gjort då?" Och ja, vad ska jag svara på det. Jag har ju surfat i princip hela tiden, men jag kan inte riktigt säga vad jag gjort. Har ju mest bara fördrivit tiden på att läsa nyheter, kolla facebook, chatta med folk, kolla upp nya spel, etc etc... Det är fantastiskt vad lite man kan göra när man surfar runt trots att man är aktiv hela tiden. Så ja, det är kanske mig för att lägga ner skrivandet för den här gången, men kanske kommer jag tillbaka under helgen med lite uppdateringar.

#blogg