Jag minns CS
I slutet av förra århundradet lirade jag Counter Strike en hel del. Vi var ett gäng killar som lirade över nätet och det var det första FPS som jag spelade online och jag älskade det. Det var nytt och spännande.
För mig är det väldigt märkligt att spelet fortfarande har attraktionskraft, att folk fortfarande spelar det. Visst var det bra, men det finns flertalet FPS som idag har en mycket bättre design än vad CS hade.
Men strunt i vad som är nu, det är dags att minnas. Jag tänkte på CS häromdagen och trots de hundratals timmar (kanske tusen?) jag plöjt ner i spelet så är det en väldigt simpel händelse som jag alltid har associerat starkast med CS.
Det är ett minne från kartan som kallas dust (fatta att man emellanåt satt och spelade på dust only-servrar...) på någon public server med min polare och jag spelade som terrorist. Det var ganska sent och jag var lite halvtrött. Jag valde att köpa lite olika vapen som jag normalt inte gillade att använda och under den här omgången valde jag pumphaglet.
Min kompis tog täten och jag följde tätt efter honom. Vi brukade ofta köra så. Han var tjuren i porslinsaffären och jag var taktikern, som tog det försiktigt och vaktade hans rygg. I vilket fall som helst tog vi första vägen till vänster och in i gattet i tunnlarna till vänster (ni som spelat CS vet förmodligen vad jag menar).
Min kompis lobbade in en granat i preventivt syfte. Vi rusade på, vi var före poliserna. Min kompis gick rakt fram mot bombplats A och jag var tätt efter. Till höger finns det dock en sidoöppning där poliserna brukar storma fram. Min kompis tog sig förbi utan att bli attackerad så jag räknade med att ingen skulle vara där.
Av någon anledning valde jag ändå att avlossa mitt pumphagel. Jag fick en känsla och det gick helt och hållet på instinkt. Jag strejfade och klickade på musknappen redan innan jag var i öppningen och såg vad som fanns där. På så sätt sköt jag också först och fullkomligt slaktade polisen som kom springande. Det var perfekt timing och han dog direkt (jag förmodar att han redan hade fått lite skada av min kompis granat eftersom pumphaglet bara gjorde 70hp i skada, om jag minns rätt).
Hela momentet var över på en sekund och jag jublade så högt i mic:en att min kompis undrade om jag vunnit på lotto eller nåt i den stilen. Det kändes lite så faktiskt, där och då, under några minuter av en helt vanlig session CS på de_dust, med pumphagelgeväret i handen.
Hur är era minnen av CS? Dela med er i kommentatorsfältet om ni känner för det.