Traditioner

Medlem
Traditioner

Tänkte skriva iallafall nånting nu här, det är ju trots allt julafton, som ni kan läsa när ni tar en paus från det påfrestande och nära nog brottsligt korkade packet som man tydligen har blodsband till. Eller så är det bara jag som haft denna otur och fått en samling motargument till demokrati att spendera julen med, se ett inlägg jag gjorde för ungefär ett halvår sen om ämnet.

Julen ja, förra året skrev jag något inlägg om vad jag egentligen tyckte om denna tradition, så låt mig berätta om hur den firas av mig. Hela släkten, föreställ er dem som orcherna i sagan om ringen, eller hur ni föreställer er orcher i allmänhet, föreställ er dem iförda skinnvästar och/eller pösiga tröjor och mjukisbyxor samt kepsar där det står Volvo eller som föreställer en sydstatsflagga, här och där glimtar ett örhänge till. Föreställ er de gutturala vrålen, den dåliga andedräkten, de oljiga, skitiga händerna, stanken av svett. Familjen kommer först till morfar, samtidigt, där det hela ska äga rum. Klockan är ungefär 1. Detta för att dessa övriga varelser inte riktigt tagit till sig det där att mat faktiskt ska lagas, och det är mycket som ska lagas. Trots att detta är förberett några dagar innan av min mor och min moster krävs det åtkilligt för att allt ska bli klart, framplockat, uppvärmt.

Klockan två eller kort därefter brukar alla har samlats, sen inleds ett högt barbariskt slafsande, slamrande, morrande, stolt rapande och allmänt härjande, detta trots att de flesta i kusinskaran uppnått myndig ålder. Själv tar jag åt mig rikligt med sill, en potatis, lite gräddfilsås och några ägghalvor med räkor och majonäs, övrig julmat intresserar mig inte, äter för all del kött, men prinskorven, och korv i allmänhet försvann för all framtid från min tallrik när jag sommarjobbade på en fabrik där sådant tillverkades. Övrigt och i synnerhet julskinkan smakar helt enkelt fördjävligt.

Efter ungefär fyrtiofem minuter lugnar det i regel ner sig då vi alla, medelst piskor av den äldre generationen, tvingas fram till TVn, där man ska se på Kalle Anka i en obekväm sittställning och vinkel. Hälften somnar inom kort, resten blundar. Personligen skiter jag i tjuren ferdinand, tomten och trailers för gamla disneyrullar. Så det är ungefär nu jag smyger mig bort, upp till morsans gamla sovrum, där jag lägger mig och lyssnar på musik och läser 35-40 år gamla serietidningar. I detta nu laddar jag in lite nytt på mp3spelaren, kontrollerar batterier och hörlurar, inget ska få gå fel.

Men friden varar inte länge, snart är det kaffe och diverse torrt gammalt kaffebröd. Tar en slurk julmust och tvingar ner en bulle. Nu börjar de felande länkarna lufsa hem, eller ja, i varsin bil eller liknande, även de som hällt i sig öl till maten. Jag försvinner upp igen innan det är dags att ge sig hemmåt och fira jul under något bättre omständigheter. Se på karl-bertil, käka godis och ta det jävligt lugnt helt enkelt.

Dagen därpå blir det julfirande hos farmor och farfar och den betydligt mindre delen av släkten. Detta är civiliserade människor, rent kultiverade i sina bästa stunder. Dock ingenstanns att fly och hela arrangemanget brukar ta fem gånger så lång tid som hos neandertalarna och är dödligt tråkigt.

Samma sak år efter år efter år. Det är därför jag föredrar de lite friare högtiderna, där det inte är allmän hävd att gå igenom samma ritualer gång på gång. Nyår: Alkohol och god mat med vänner, Påsk: Ungefär som jul fast med den civiliserade släkten, eller en fårskank med familjen, och så förstås bara ligga på sängen och käka godis och lyssna på Patti Smith. Nationaldagen: Hårt, fysiskt arbete och rester till mat. Midsommar: Som nyår fast i dagsljus. Och så vidare. Runt, runt.

Nåja, det är sent, dags att avsluta, men jag får väl önska en god jul iallafall.

#blogg

1
Skriv svar