The school boy is no more

Om en vecka är jag inte student längre. Konstigt. Det är en sits jag inte varit på över 20 år - bortsett från ett par korta sidospår (spin-offs om ni så vill). Och, jo, jag är redo. Att kalla mig för journalist lär väl ta ett tag att kunna säga utan börja fnissa hysteriskt (vilket jag sällan gör, men ändå) men hur jag än vrider och vänder på det är detta just vad jag kommer att vara. Sug på den.

Och av bara farten kommer jag inte längre vara praktikant. Stora grejer att smälta. Istället kommer jag att ta på mig en vikarieroll under några veckor. Medan Calle ägnar eftermiddagarna åt sin växande familj ska jag fortsätta. Så... från frilansare till praktikant till vikarie. Visst är det en härligt att sätta etiketter på sig själv?

Idag skrev jag (a.k.a. ordbajsade) min sista rapport. Även om det känns lite vemodigt att lämna studentrollen så kommer jag inte att sakna uppsatserna och rapporterna. Det är roligare att skriva sånt som människor vill läsa.

[ia=24544; large]
Farväl till skolpojken, säg hej till vikariemannen.

#blogg

MYKKE snel.