Konichiwa, Fredrik-san
Nu ska jag rusa ikapp en buss, åka till ett museum och vara med om en traditionell japansk teceremoni. Jo, jo, man lär sig något nytt varje dag. Jag gissar i alla fall på att det blir spännande grejer och än mer intressant att återigen kolla in Shogun 2.
[ia=24735; large]
Bara så att ni vet; det är jag till höger.
En Bamseponny av folket
Min dåvarande flickvän (som är japan) och jag var i Tokyo förra sommaren och då gick hon en "te-ceremoni-kurs" ett par gånger i veckan. Jag följde med och kikade på en av hennes lektioner och god damn, det verkar ha varit en hel vetenskap förr för de stackars japanerna att servera en kopp te. Jag förstod i och för sig inte så mycket av vad de sa... Men intressant var det ändå
Efter att ha läst detta så slog jag upp en wikipedia-artikel om det japanska språket och jag får nog säga att det måste nog vara ett av de svåraste språken att lära sig. Om dom sedan har massor med seder, sätt att hälsa på folk, be om ursäkt etc osv med mera så måste dom antigen vara jävligt smarta för att kunna hålla reda på allt, eller så går all lediga tid att lära sig hur man skall fixa vardagen...
Så när det gäller Japan kan jag bara säga: amari genki janai desu.
Time flies like an arrow, fruit flies like bananas.
We judge ourselves by our intentions and others by their behaviour.
Att snickra ihop världens krångligaste språk (typ) och sedan toppa det med avancerade seder till höger och vänster... Jo, helt enkelt är det inte. Men visst kan man inte låta bli att facineras. I mitt nästa liv ska jag jag bli japan, så är det bara.
En Bamseponny av folket