Tankar om Dragon Age 2
Efter 50 timmars spelande är Dragon Age 2 över. Med tanke på de skräckscenarios som målades upp på diverse forum och previews innan spelet släpptes så kan jag konstatera att DA2 överlag är ett mycket bra spel. Ett av BioWares bästa på många år faktiskt.
En del har framfört klagomål på berättelsen, att den varit för ofokuserad och otydlig. En övergripande fiende är inte identifierad efter första speltimmen, inte ens efter den 10:e speltimmen. Personligen tycker det är skönt och befriande. Berättelsen centrerar verkligen kring Hawke, protagonisten, och berättelsen kretsar inte kring färden mot slutstriden mot Lord Über-Evil. Som övergripande berättelse är detta det bästa BioWare åstadkommit sedan Knights of the Old Republic.
Om jag ska ha en synpunkt på berättelsen så är det just kampen mellan Templars och Mages. Vi fick smaka på den redan i Dragon Age: Origins och den är både förutsägbar och tröttsam. Jag hade gärna sett att man vågat göra en konflikt mellan olika städer i the Free Marches istället. Men man kan inte få allt.
Karaktärerna är jäkligt välskrivna, med Varric och Merril som mina favoriter. Det enda klagomålet är väl i så fall att vi inte får lika mycket interaktion med kompanjonerna som man vant sig vid i tidigare RPG från BioWare. Det hänger dock ihop med att spelet känns hastigt skapat.
Och med det kommer vi till ett av de två stora negativa momenten i spelet; återanvändandet av miljöer. Alla grottor har i princip samma nivådesign och det är faktiskt jävligt dåligt. Jag förstår principen, att återanvända miljöerna gjorde att spelet kunde bli 2/3 större än vad det skulle varit annars. Men i grund och botten hade spelet mått bättre av ett år till i utvecklingsbänken.
Den andra biten som stör mig mycket är all utrustning och loot man springer på. För det första har all s.k. "junk loot" ingen som helst funktion. Man kunde lika gärna skippat det och ersatt det med mynt istället. Det största problemet är dock rustningar och vapen. Jag hinner knappt använda mitt Longsword of Asswipe i 30 minuter innan jag hittar Longsword of Superior Asswipe Quality som gör 2% mer fire damage. Man överöses med nya föremål, den ena marginellt bättre än den andra och man spenderar en allt för stor tid med att jämföra föremål med varandra som alla har marginella skillnader.
Tyvärr förtar en sådan hantering hela känslan för alla speciella föremål man hittar. När man köper Blade of Roses +3 i början av BG2 så är det ett bastard sword som håller en bra bit in i spelet. Det är ett unikt vapen som helt klart är värt att köpa och som känns speciellt att äga i BG2. I DA2 finns ingen poäng i att köpa några vapen eller rustningar eftersom jag på nästa quest kommer att hitta ett marginellt bättre föremål i en rutten tunna.
En punkt som BioWare dock ska ha credit för är de olika klassernas abilities som har blivit mycket mer diversifierade och intressanta jämfört med DA: O. Att spela rogue eller warrior har blivit mycket roligare nu, även om mages fortfarande äger.
Sammanfattningsvis vill jag påstå att DA2 är bättre än DA: O, trots en del brister. Det är i paritet med Knights of the Old Republic, vilket är BioWares bästa sedan man lämnade Infinity Engine (BG-serien med andra ord). Detta kan dock delvis bero på att jag hade mycket lägre förväntningar på DA2 jämfört med DA: O.