Klara in da house

Nu blir det återigen en sådan där "titta, vilken sött kisse"-blogg. Men, jo, nu är Klara-Klösa-Maja här. Hon piper och skriker när jag lämnar rummet. Och sover när jag är här. Fast hon är samtidigt söt som en busslast med smågodis. Det riktiga eldprovet kommer nästa vecka när Henning och Hoppi får träffa sin adoptivunge/syster/gängmedlem. Krig? Vi får se. Känns inte alls dumt att jag snart flyr till andra sidan jordklotet.

Typiskt nog är jag gräsänkling just den här veckan (tack för det, Simon) så jag får dra det tunga lilla lasset med Klaras uppfostran själv. Men i helgen får jag förstärkning och i början av nästa vecka flyttar vi. Herregud.

[ia=26879; large]
"Ich bin süt."

#blogg

Hon hälsar så hjärtligt tillbaka!
Det räcker att man är i samma rum för att hon ska kurra i 180 decibel.

Monstermysig också!