Farväl Gumboda och tack
När jag börjar skriva det här inlägget är klockan 06:00 och jag sitter i bilen bakom min lillebror som skjutsar mig och min syster till Skellefteås flygplats där vi ska ta ett plan ner till Stockholm igen. Min tid i Gumboda är således till ända och även om det känns trist att lämna byn så känns det ändå som att jag gör det i rätt läge. Den riktiga abstinensen från "storstadslivet" (om man nu vill kalla Sthlm för storstad) hann nämligen inte visa hela sitt fuls tryne, men det var på gång så då känns det bra att lämna när saker är på topp.
Så hur ska jag nu sammanfatta min tid här uppe? Jo bortsett från vädret som varit lite vä regnigt och framförallt blåsigt så kan jag verkligen inte klaga på något. Blandningen av socialt umgänge, sightseeing, god mat, dryck, lek med barn, fiske och slappande har varit i det närmaste helt perfekt och jag har fått ut precis det jag ville från tripen. Får jag bara chansen kan Gumboda alltså räkna med fler besök i framtiden, nu när man flyger så skippar man ju också den långtråkiga bilresan.
Det känns verkligen som att jag behöver den här typen av resor ibland där jag mer eller mindre helt kan släppa allt som har med jobb och dylikt att göra. Mobiltäckningen var ju som sagt lila med noll (tack Telenor) och även om internet fungerade hjälpligt med hjälp av lånad wifi via mobiler så var det inget som möjliggjorde jobbande eller längre surfande. Nu skickade jag visserligen ett par jobbrelaterade mail, men i stort kopplades den biten bort helt och det är nog mer värt än vad jag tidigare trott.
Jag nämnde vädret som den enda negativa biten men ska jag höja något postivt över mängden så är det framförallt människorna, mina släktingar som gör varje tillställning till en härlig sådan. Så tack Bosse, Agneta, Therese, Caroline, Edde, Gabbi, Linnea, Filip och William (samt alla andra so, hälsade på förstås) för att ni gjorde den här tiden till en av de bästa på mycket länge. Förhoppningsvis kan vi göra om det här igen någon gång