Glee... eh?
Glee... eh?
Efter ungefär halva första säsongen av Glee konstaterar jag att serien varit en besvikelse. Jag hade förväntat mig något råare, vassare och mindre splittrat. Det finns ingen direkt röd tråd, de konstigaste (och då också klart intressantaste) kidsen får ingen kameratid och musikalinslagen är för långa, för många och känns "High School Musical all over again".
Jag hade väntat mig mer rå sarkasm och mindre Disney-fierade ungdomar med perfekta käkpartier och tandkrämsflin. Men, tack och lov, så finns Sue Sylvester. Jane Lynch bär upp hela serien på sina macho-axlar med sin passivt aggressiva roll och får mig att vilja se mer. Och mer. Och lite till.
[ia=28539; large]
"And... that's how Sue sees it"
signatur
En Bamseponny av folket
