Fegis eller förnuftig?
Jag bangade. Det blev inget Midnattslopp. Jag fegade ur, betedde mig som en kyckling (kweeh, kweeh). Så det här borde ju vara en ganska sorglig historia om att jag "gett upp" min satsning. Men ryktet om min död är betydligt överdrivet.
Nyss var jag ute och sprang långpass, 12 kilometer istället för kvällens förmodade 10. Det kändes rätt i själ och hjärta att ta det här beslutet. Jag hittade ingen som helst anledning för mig att springa ett lopp idag. Just nu föredrar jag att bygga upp mig inför vad som komma skall. Att ha en lugn och skön helg är värt så mycket mer än att tränga i mig en neongul tröja och hasta runt på Söder. Loppen är ju lite av min belöning för all träning, och när det snarare kändes som ett straff visste jag att något var koko-crazy.
Ikväll ska jag och Simon co-op:a i #Gears of War. Det klår alla neongula t-tröjor i världen. Så-det-så!
[ia=28834; large]
Manligt.
En Bamseponny av folket
Du sviker din pannlampa. For shame!
Men det är roligare att springa utan pressen av ett stort jippo.
Skulle nog ändå inte ha en chans att vinna, inte för att göra narr av din prestations förmåga, utan att nästan alla andra är på samma nivå och det stora numret av sprinters som startar längre fram i ledet.
Varför springa om man inte kan vinna, för att delta?...please.
"Satire is meant to ridicule power. If you are laughing at people who are hurting, it's not satire, it's bullying." - Terry Pratchett
