Spelat: Fallout 3

Det är härligt att vara tillbaka i den torra, döda ödemarken! De föregående Falloutspelen var storslagna upplevelser, och jag blev djupt bedrövad när jag fick reda på att Van Buren hade lags ner. Sedan blev jag desto gladare när nyheten om ett kommande Fallout 3 presenterades. Gladare, förväntansfull och ängslig för vad en ny utvecklare och en ny motor skulle göra med spelserien. Men efter att ha läst recensioner så har jag så klart skakat ängslan av mig och bara sett fram emot spelet. Och nu står jag djupt förankrad i den sönderbrända myllan som en gång var Washington D.C.

Till att börja med ska jag klaga på buggiga installatorer och inställningar som kräver manuell handpåläggning för att fungera. Det tog sin tid, och krävde enträget googlande och kontaktande av Bethesdas support innan jag lyckades spela mer än ett tiotal sekunder.

Men det var mödan värt! Min vault suit är oerhört bekväm redan från start, och det är gott att se hur väl Bethesda tagit hand om franchisen. Som alltid när jag rollspelar lyckas jag inte bortse från min inneboende övertygelse att det är bättre att hjälpas åt och bygga upp, även om det innebär ansträngningar och försakelser. Med andra ord pendlar min status mellan hjälte och helgon, men jag planerar redan en andra genomspelning som skitstövel någon gång i framtiden.

Om något förtjänar kritik så är spelet oerhört grått. Med inslag av brunt. Och beiget. Det blir en aning enahanda i längden att titta på. Medhjälpare man stöter på verkar också antingen korkade eller oanvändbara. Jag vet inte så noga vilket, men de överlever i alla fall aldrig särskilt länge under mitt befäl. Dessutom borde landskapet vara täckt av ett tjockt lager av damm och sand eftersom det gått 200 år sedan kärnvapenkriget bröt ut. Ruinerna ser lite för fräscha ut i mina ögon, men det vore ju så klart inte lika roligt att utforska omgivningen om man var tvungen att gräva sig fram genom den.

Den trasiga och döda ödemarken är annars förvånansvärt tättbefolkad, kan jag tycka. Man hinner ju knappt söka igenom sin senaste döda fiende innan nästa handelsman/rånare/stackare dyker upp och pockar på ens uppmärksamhet.

Betyg:

Smörgåstårta
Räkmacka
Ostfralla
Smörgås
Skorpa

#blogg