Redo för kamp
Jag har äntligen tagit mitt förnuft tillfånga och slängt iväg min beställning på nya datordelar. Nu kan jag räkna timmarna tills paketen anländer. Därefter ska jag förvandla hobbyrummet till ett slagfält av kretskort, sladdar, skruvar och överblivna antistatiska påsar. I alla röra ska förhoppningsvis en skinande ny speldator födas, en dator redo för Battlefield 3, Rage, Batman: Arkham City och en hel hög med andra spel jag har skjutit framför mig.
Egentligen har jag varit redo en längre tid. Jag tvekade lite när det gällde valet av skärm, men jag landade på en trygg IPS-panel för en ganska låg summa. Resten av förseningen kan jag skylla AMD för. Jag var givetvis nyfiken på möjligheterna med deras Bulldozer. Visserligen trodde jag inte att processorfamiljen skulle kunna tampas på allvar med Sandy Bridge-processorerna, men det vore synd att kasta pengar på något för att sedan ångra sig. Med facit i hand borde jag ha litat på min magkänsla och beställt datorn tidigare. Med all denna väntan blev det plötsligt lockande att försena datorköpet ytterligare och vänta på Ivy Bridge.
Jag är orolig för AMDs framtid. Deras närvaro på marknaden är en slags garant för att Intel ska bättra sig också. Nu är det pinsamt att se en 10 månader gammal processor från Intel dominera rykande färska produkter från konkurrenten.