Sagor för stora barn

Medlem
Sagor för stora barn

Ända sedan Terminator 2 lyfte visuella effekter till en trovärdig nivå har det kommit mer eller mindre storslagna hjältesagor på film för oss som nästan blivit vuxna. Det verkar inte finnas någon ände på behovet att beskåda magi och monster, och det verkar inte i första hand som att dessa filmer riktar sig till barn. Det är som att vi som mest fått se våra sagor förvanskade i Disneys lustiga och tandlösa versioner inte kan få nog av hemskheter och ond bråd död. (Kanske ett lite oväntat resultat av blodbristen och tryggheten...)

Och det är ju för all del så en riktig saga ska berättas. Hemskt, sorgligt och skrämmande ska det vara! (Det är inte för inte som bröderna Grimm ibland kallas för bröderna Grym.) Sagor är inte harmlös barnunderhållning utan sedelärande historier om världen och vad i den som man bör akta sig för. Att det sedan är trevligt att lyssna till en god historia kan väl få berättaren att brodera ut historien en smula, men det är inte broderiet som är det viktiga utan sensmoralen.

Tyvärr verkar lusten att berätta ibland ta över, så att själva berättelsen kommer i andra hand. Det ser man både vad gäller spel och film. Och säkert också på bokmarknaden, men just fantastiska fantasifulla böcker har ju aldrig varit beroende av spektakulära specialeffekter, så kanske ska jag lämna den traditionella lästa sagan utanför det här resonemanget. Ja, antagligen. Att allt som ges ut inte håller samma höga klass kan man dock konstatera, och ibland verkar det som att publicister fullständigt saknar kvalitetskontroll och självrannsakan.

Hur som helst verkar det finnas ett sug efter en bistrare berättelse efter allt barnanpassat blodlöst trams som passerat. Skräckgenren har ju varit populär länge nu, både på film och i spel. Härom året kom t.ex. en ny film om Rödluvan som inte var så tillrättalagd som vi vant oss vid, och nu senast hade nyinspelningen av Snövit premiär. Tyvärr är dessa båda filmer just exempel på att lusten att berätta ibland är större än förmågan.

Efterfrågan ser som sagt ut att finnas, och då brukar utbudet följa. Jag tror alltså att vi kan vänta oss en skrämmande tid framöver, och jag applåderar utvecklingen. Räds den som kan.

#blogg


signatur

Last one to heaven is a loser!

1
Skriv svar