Multitasking på riktigt

I veckan när jag åkte buss som vanligt, fick jag hjälpa en mamma på bussen med att bära av barnvagnen till trottoaren utanför. Jag iakttog henne större delen under resan, av ren fascination hur hon hanterade sin situation. Hon hade två barn, den ena i barnvagn och den andre springandes runt i bussen (uppskattningsvis runt 5 år). Busschauffören var inte den smidigaste jag har åkt med, utan var lite ryckig med gas- och bromspedalen vilket gjorde bussen till en besvärlig miljö att stå upp i. Mamman stod inför tre utmaningar i sin bussfärd; hålla koll på 5-åringen som sprang runt i bussen, trösta ungen i barnvagnen som grät samt att hålla balansen i detta ryckiga fordon. Detta klarade hon med bravur. Mamman fick tag på den springande ungen, satte ner honom på ett säte, samtidigt balanserandes genom bussen lyckades hon trösta den andra ungen i samma svep. Jag blev riktigt imponerad av hur hon skötte det, och erbjöd mig därefter att hjälpa henne med barnvagnen när hon skulle av, vilket hon verkade vara lättad av.

Jag vill ge en stor eloge till alla småbarnsföräldrar som tacklas med detta dagligen, speciellt i Stockholms rusningstrafik! Jag är djupt imponerad.

#blogg

Äh, jag upplever att folk brukar vara hyffsat hjälpsamma. Men det skadar inte att fråga