Bra gul snö

Mina nerver är faktiskt rätt klena. Det råkar vara så att dessa nervsträngar lätt spelas på i diverse olustiga (för mig) situationer. Istället för att prata om vad dessa saker är kan vi prata om bluffa och gejminnerver. Gejmingnerven som lever i nära samarbete med spänningsnerven är den som får en att svettas som en gnu framför datorn och är särskilt aktiv när man ligger pyrt till. Ofta uppspelas situationer som i verkligheten hade fått en, för att citera närmaste skåning, “pissa po si”. Nära relaterad med “skita ner sig”. Den förstnämda påverkar även bluffnerven, samma nerv som är nyttig i pokker fast här med olika resultat. Då gejmingnervens resonans stör ut bluffnerven får man en olustig känsla som ofta drar en till beslutet att “göra något.”

I fallet som var tänkt att illustreras med en skärmdump nedan så låg undertecknad ofantligt för nära en stridsvagn i BF3 i egenskap av en snajper. Efter att plågat fiender som försökt att fånga en flagga på bergsväggen i fråga hade en hämndlysten och nyligen respawnad fiende hoppat in i en tank i värsta Rambomanér för att få fatt i mig. Det var inte första gången som undertecknad, i Battlefields värld även känd som TodayTuna, hade krypet på magen mellan förbipasserande stridsvagnar.

Problemet med denna herre var att han var ute för hämnd och han stod still. Little did he kno att på en liten buskprydd grushög precis framför hans sikte låg en nyligen relokerad TodayTuna och “pissa po si” samtidigt som “göra något” impulsen nedkämpades. Så istället för o lua och bli tankfodder så letade sig ett darrigt finger sakta upp mot print screen knappen och tryckte på denna i mörkret ett flertal gånger. Som ni ser så fattas denna post en bild vilket beror på att det darriga fingret aldrig träffade print screen. På sin höjd träffade det grannknappen F12 eller eventuellt den välanvända knappen Scroll Lock.

Så ingen bild men jag hoppas att min beskrivning ger en ungefärlig bild av hurfan det såg ut. Tanken tog sin tid på sig och tittade mot min senast known location och det roliga är att enligt mina beräkningar så missade denne tankförande hämndlystna krabat ett gäng pixlar på diverse buskar i hans nedre hörn som illustrerade mitt skräckslagna anlete. Problemet var dock att mina allierade började vittra stillastående byte och snart flög det diverse skit efter min nemesis, lika dödligt för mig som låg där i kött o blod. Lyckligtvis började han köra precis när skiten höll på att träffa fläkten och jag kunde dra vidare på mina äventyr. Så så är det, all gul snö är inte dålig.

#blogg