Dricks?
Satt precis i bilen påväg hem från en föreläsning och lyssnade på P3.
Där pratades om dricks och hur folk ter sig till detta i Sverige idag.
Jag fann det ganska intressant då jag egentligen aldrig spekulerat i ämnet och bara gett sådär 10% i runda slängar varje gång man käkat ute, det är vad jag lärt mig att göra.
Men programmet fick mig att tänka till lite, varför har vissa serviceyrken (läs servering/bartender) en mer eller mindre oskriven lag om dricks, när tex barn- och äldreomsorg inte har det.
Båda är serviceyrken med i snitt ungefär samma lön och personligen så tycker jag dom senare är mer förtjänta av en liten extrapeng än någon som serverar öl, men det är det aldrig tal om.
Visst förstår jag att det är en gammal tradition sen dessa yrken var kraftigt lågavlönade, men så ärä inte längre fallet.
Så ska vi ha dåligt samvete för att vi inte dricksar vår mat på krogen?
Har servingspersonal rätt att bli sur om vi inte ger dricks?
Jag tycker att det borde ses som en ren bonus och absolut inte va något man ska förvänta sig, det är indoktrinerat i den svenska etiken sen gamla dagar men jag tycker inte man skall ha dåligt samvete om man inte ger dricks.
Då ger jag hellre en tjuga till Eva som måste torka dementa gamlingar i röven varje dag, för det är något jag verkligen tycker är dricksvärdigt, långt mer än att bära ut en tallrik och se glad ut!
Vad tycker ni?
Jag ger otroligt sällan dricks, just av den simpla anledningen att de gör sitt jobb och får lön efter det. Likväl som att jag får min belöning för utfört jobb genom min månadslön. De få gånger jag faktiskt har gett dricks så har det varit p.g.a utomordentlig service eller en ny servitris/servitör som varit osäker men trevlig och jag tycker förtjänar en liten motivation.
Jag tycker inte att man per automatik ska lämna dricks i Sverige. De får ju som sagt lön och dricksen kan ses som en bonus för god service och gött käk. De idkar ändå näringsverksamhet och får jobba för sin status. Procentsats hit och dit, gå efter vad din plånbok tål.
Som knegare inom vårdsektorn är det mycket trevligt att få ett tack för god omvårdnad i form av lyxfika och en skriftlig hälsning. Ibland vill någon patient sticka till med en slant som tack, som aldrig får mottas personligt. Den åker ner till kaffekassan och kan sponsra en kanellängd.
Men där får det ju aldrig kännas som ett tvång eftersom det tillhör den offentliga sektorn.
Men jag upplever ett generationsskifte där. Dagens äldre har kvar den sociala kulturen, men det syns mindre hos de yngre just behovet att tacka och så.
PSN: LupX - Got tea-bagged by me? Just following RoE for digital warfare